LABORATIONSRAPPORT – OPTIK
Inledning
För den normala individen, ter det sig vara uppenbart att ljus bryts vid passage av diverse föremål. I affärerna finns prismor att köpa, som tydligt illustrerar detta fenomen. Det träffas av solstrålar och bildar nya ljusstrålar utifrån den enda, vita strålen, som visar nya färger.
Ljusvågor har en infalls-, utfalls- och reflexionsvinkel. Infallsvinkeln är ljusets ursprungliga vinkel mot ett föremål (mätt från normalen). En del av det ljuset reflekteras tillbaka, med en ny vinkel. Ljuset som man ser från andra sidan, är utfallsstrålen.
I denna labbrapport beskrivs fenomen som dessa, samt hur man går tillväga för att uppnå totalreflexion, dvs. då ingen reflexionsstråle uppstår.
Metod
Med hjälp av laser i ställning eller laserpekare samt ett gradskivapapper och prisma, kunde vi anskaffa oss resultaten. Genom att hålla laserpekaren stadigt, placera prismat i mitten av gradskivappret, och anteckna utfallsvinkeln, kunde vi beräkna brytningsindexen av olika färger. För att kolla totalreflexionen vred vi pappret med föremålet på, tills inget av strålen gick igenom.
Resultat
Med hjälp av laser bevisades totalreflexion vara ≥45°
Brytningsindex för grönt ljus: 1,00 × sin〖61°〗=n × sin〖30°〗 →n=1,75
Brytningsindex för rött ljus: 1,00 × sin〖60°=n ×sin〖30°〗 〗 →n=1,73
Diskussion
Energi är det en av universums fundamentala krafter. Utan energi skulle ingenting fungera. Det kan delas upp i många olika former, men i själva verket finns bara två principiella energiformer: kinetisk energi och potentiell energi.
Ljus? Vad är det? Energi. Det vi vet är att det själva verket är ljusvågor, vågrörelser med olika våglängder. Ljusvågorna står för rörelse av fotoner. Av den anledningen mäts energin genom rörelseenergiformeln E_k=(mv^2)/2 . Allt är inte synligt, utan endast det ögat är kapabelt till att fånga in. Det färdas i hastigheten c (celeras), vilket är cirka 300000km/h. Man brukar säga att inget är snabbare än ljusets hastighet, i praktiken. Däremot, i teorin, så finns det undantag. (Det studeras inte i denna rapport).
Det är känt att ljus har olika brytningsvinklar och brytningsindex. Om en ”ljusstråle” går från ett optiskt tunnare föremål till ett optiskt tätare, ändras vinkeln. Ljuset har endast konstant riktning om det stannar kvar i samma föremål. I ett optiskt tätare föremål menas att densiteten (tätheten) av atomerna är större. Tätheten gör det svårare för ljus att passera, då det bromsas av ett motstånd från atomerna – detta gör vinkeln mindre; är emellertid omgivning optiskt tunnare, så färdas ljuset emot mindre hinder, vilket skulle öka vinkeln.
En ljusstråle innehåller många färger, om den bryts av exempelvis en prisma framstår dem. Ett exempel på dessa färger är då regnbågen bryts som en avbildning på ljusreflexionen av vattenkristaller – våglängden av dem ändras och färger framträder. Ett till exempel på färgbrytning, är himlen. Varför är den blå egentligen? Att den är blå i vanligt dagsljus, beror på att vi först och främst har en atmosfär. Utan atmosfären skulle inte ljuset kunna spridas mot oss. I solens läge till oss under dagstid, faller ljuset in mot atmosfären så pass att färgen blå uppstår, färgen med kortast våglängd. Däremot, när ljuset infaller vid solnedgång, är infallsvinkeln allt mycket ”lägre”, vilket bidrar med mer motstånd för ljuset och en skildring av färgen röd, med ”högst” våglängd. Med denna kunskap kan man undersöka rymden och dess mörker. Det finns helt enkelt ingen atmosfär i rymden, ljuset kommer således inte fram till oss. Ljus sprids och ger oss syn tack vare diffusa ytor, alltså ojämnheter vilket sprider ljuset.
Detta fenomen som beskrivs ovan kallas ”Rayleighspridning”. Intensiteten hos det infallande ljusets blåa färg, är fem gånger större än den röda färgen, vilket gör att himlen ser blå ut. Eftersom att röd har så pass lång våglängd (7000 ångström, 〖10〗^(-10) m), så är den kring kvällstid den enda färgen som är uthållig nog att passera hela atmosfären.
Det som uppmärksammades i detta labb var totalreflexion, dvs. då hela strålen reflekteras. Vanligtvis, då en stråle från ett optiskt tätare infaller mot ett optiskt tunnare, uppstår två till strålar: en stråle som fortsätter igenom det nya föremålet, medan en annan reflekteras tillbaka, med samma vinkel som infallsstrålen. Vid en infallsvinkel, då är den penetrerande strålen mer eller lika med 90°, vilket ger oss totalreflexion – vinkeln är så stor att inget ljus tar sig igenom. Vi har nu två kompletta strålar, kontrollerbara. Totalreflexion är väldigt viktigt inom fiberoptik, då man utnyttjar denna väldiga hastighet och kontrollbarhet av ljusstrålar, samt att ingen energi går till spillo, vilket det annars skulle göra om strålen delas upp i två.
söndag 29 augusti 2010
Träningsprogram (Idrott och Hälsa B)
Slutdel av träningsprogrammet
Resultat
Nedan följer en sammanfattad och sammanpackad redovisning av resultaten från test 1 och 2. Från vänster till höger, tidsmässigt, visar ökningar av prestandan.
m.fö.= med fötter. M.knä = med knän. Armhävningar utfördes i intervall av 60 sekunder.
Armhävning 3st m.fö. - 25st m.knä. 10st m.fö. – 45st m.knä
Benlyft, Squats 20st 35st
Konditionsövning 10min, lugn takt Ökat tempo, >20min
Målen som eftersträvades var ursprungligt att gå ner mer än 10kg. Efter diskussion, så kom vi överrens om att, ett mer realistiskt värde skulle vara på 5kg och uppåt. Personen ifråga, har också ont i muskler och leder, vilket vi hoppades på att styrketräningen skulle hjälpa.
Från början var vikten 72kg. Vid tiden test ett utfördes, vägde den tränade 71,5kg, leder och kropp i relativt jobbigt tillstånd. Efter ett par veckor senare, vid test 2, hade hon gått ner 2kg. Ny vikt: 69,5kg. Mindre verk i axlar samt starkare knän uppnåddes också.
Efter flera månaders tid, var träningen slut. Slutvikten blev 68kg. Alltså, från test 2 till sista invägningen, gick försökspersonen ned 1,5kg. Den totala viktminskningen var 4kg, dvs >1kg mindre än målet. Hur många styrkeövningar hon förbättrats på, är inte väsentligt. Det mest gynnsamma av träningen, är den avsevärda skillnaden gällande verk i kroppen – vilket är helt borta! Kanske var det psykiskt?
Den första viktminskningen av endast ett halvt kilogram, kan ha att göra med starten. Försökspersonen hade problem med att klämma in träningsschemat i sin vardag och tog inte heller träningen på högsta allvar. Dessutom fick jag reda på att hon hade avvikit från den bestämda kosten, och småätit om dagarna. Det är klart att resultatet blev en besvikelse.
Själva småätandet resulterar i viktökning, eftersom att man lurar kroppen. Långt tillbaka i tiden, så fanns det väldigt mycket mat om sommaren, men lite på vintern. Av den anledningen, så lagrade hon oregelbundet på sig väldigt mycket mat, för att kunna klara av vintern, då kroppen går in i ett svältande läge. Förbränningen minskar, för att inte förlora fettmassa, och för att lättare lagra på sig det lilla man får. Det går att dra paralleller från stenåldern till vardagen. Småätandet, lurar kroppen genom att få den att tro vi förbereder oss inför svält – svälten vi inte har, i västländerna – och bildar massvis av överskottsfett, som sedan blir svårt att bli av med. Vid småätning av snabba kolhydrater, påverkas blodsockernivån negativt. Den stiger högt i värde, för att sedan stupa brant på nolltid, vilket gör dig trött, hängig och irriterad, och sugen på att äta igen för att jämna ut blodsockerhalten. Med långsamma kolhydrater, så hålls insulinhalten och omvandlingen till glukos på jämn nivå, vilket ger en balans i livet och hindrar en från att vara sugen på att småäta.
Stegvis så ökade intresset. Hon följde såväl schemat som kosten – till stor del och rasade i vikt. Upplägget av kosten var kolhydrat- och fettsnålt med mycket proteiner. Viktminskningen bestod i synnerhet av fett. En proteinrik kost bidrar med snabb energi, ett gott välmående, bygger upp muskler och reparerar dess celler samt omvandlas inte gärna till fett, vilket kolhydrater lätt gör. Men mängden kolhydrater hon fick om dagen, var givetvis betänkt. Skulle hon inte ha fått i sig rätt mängd, skulle kroppen lida. När vi äter och får i oss kolhydrater, hamnar maten i magen, bryts ned i tolvfingertarmen och näringen sugs upp i tunntarmen. Kolhydraterna omvandlas till glukos, för att sedan tas upp i musklerna för cellernas energi. Finns däremot inga kolhydrater, omvandlas proteiner (från musklerna) och fett till glukos istället, samt mjölksyra. Vid hård träning, är det lätt att inte energin räcker till, så det är viktigt att äta proteinrik mat för att bygga upp musklerna, och reparera dem. Skulle inte proteinintaget ha anpassats, kunde hon riskerat att förlora muskelmassa. Men i detta fall, byggde hon även lite, vilket troligen är anledning till att slutviktminskningen inte var mer än fyra kg – hon byggde muskler medan fettförlusten. Muskler väger ju, och väger mer än fett. På vägen ser man inte världens största skillnad, men på kroppen syns det. Inombords känns det mycket bra, självförtroendet och självkänslan har ökat, och värken har upphört. Nu är det bara att fortsätta!
Försökspersonen jobbar som receptionist i kista, nästan en mil hemifrån. Hon äger inte heller en bil, och blir därför tvungen att åka kommunalt till jobbet, vilket kräver mer tid på morgonen och kan uppfattas stressigt och störa sömnen, som behövs för att kunna återhämta sig efter träningen. Under arbetstid, förekommer mycket stillasittande arbete, relativt hektiskt och med många fikaraster, i en kvav miljö. Fikaraster innebär småätning, vilket ökar blodsockernivån för att sedan stupa väldigt omgående och tröttar ut henne och ökar suget för tilltugg. Stillasittandet är dåligt för skelettet och muskler, då de behöver rörlighet för att kunna funktionera. De är inga rudimentära organ! Blodsockernivån hade inte varit ett problem, om det inte vore för de näringsfattiga luncherna som förekom i början. Försökspersonen åt dåligt, med få kolhydrater, vilket gjorde henne trött och på lågt blodsocker under dagen. Vid dagens slut, är hon relativt utarbetad, och det som kvarstår är den en timme långa resvägen hemåt med eventuella förseningar och förhinder. Två timmar av hennes vardag går åt till att färdas fram och tillbaka från jobbet, och åtta timmar då hon väl är där. Allt detta med dålig näringstillförsel orsakar stress. Stress är dåligt i både kortsiktiga och långsiktiga perspektiv då det spänner muskler och försämrar sömnen, samt förvärrar vardagen i stort. Dessa faktorer ledde till motivationsbrist och trötthet, vilket påverkade träningen. I början tränade hon bara på helgerna, det var endast då hon kände sig helt utvilad och hade lust. Det hade hjälpt om gymmet fanns på hennes arbetsplats.
Vi lyckades åtgärda detta ganska simpelt då hon insåg att något måste göras. Istället för att småäta och försämra blodsockernivån, så fick hon äta kolhydratrik mat, ta promenader istället för fika, dels för att undvika kakor och kaffe, och dels för att förnya syreintaget med färskt sådant. Hennes pojkvän har även ställt upp med att skjutsa henne varje dag hem och till jobbet. Dessa små åtgärder, gjorde det mycket lättare för henne att ta sig till jobbet, gymmet och joggingspåret. Mer tid på morgon och kväll resulterade i mer sömn och mindre stressor. Sedan kunde även själva träningen gynna arbetet, genom att den förbättrade syreupptagningsförmågan (konditionen) fick henne att orka dessa långa dagar ännu bättre. En balans mellan arbetsliv och träning uppnåddes. Det var just därför resultaten inte var så märkvärdiga i början, men trappade upp med tiden – balans. När man finner denna balans och denna goda cykel och ser resultat, gör träningen endast gott.
Ur ett långsiktigt perspektiv, kan kontorsmiljöer leda till depression om man inget gör. Att varje dag, dras med denna miljö och symptom som ovan nämnts, påverkar en själv och alla runtomkring. En syrefattig och jobbig miljö leder till sämre prestation och välmående på jobbet, till följd av sämre lön och relation till arbetskamrater. Sedan, då man har kommit hem, är man dränerad på alla krafter och rentav trött på livet. Blodsockernivån är låg, humöret är på marknivå, vilket kan leda till att du skriker på dina nära och kära, och börjar trösta dig med smågodis, som ökar vikten. När man lägger sig, så slår tankarna en att man måste gå till den fördömda arbetsplatsen igen, vilket påverkar sömnen. Sömnbrist, dålig kost och depression i det långa loppet leder till försämrad hälsa överlag, livslängden påverkas och sannolikheten för att man ”går in i väggen” ökar. Under sömnen, så sätts fokus i kroppen på att reparera celler och bilda antioxidanter, som förminskar risken för sjukdom. Sjuka celler och en sjuk kropp försätter en i riskzonen för eventuella sjukdomar. Träningen försummas. Det var just detta scenario vi ville undvika.
Har man funnit den perfekta arbetsplatsen, och sköter sin kropp i symbios med den väl, har ändå många det svårt för att komma igång med träningen. Det är få som har alla redskap som ett gym har, och det är få som trivs i skogen för jogging. De flesta blir tvungna att jogga efter jobbet då det är mörkt. Gym är följaktligen nästan ett måste. Men gymkorten är så ofantligt dyra att många avstår, för att istället hemträna lite och sluta efter en månad. I dagens socialistiska samhälle bör vi hjälpa varandra. Vi betalar otroligt stora summor skatt varje månad och år, en väldigt liten del skulle kunna gå till att bygga idrottsanläggningar och gym. Kanske, om staten sluter ett avtal med de privatägda gymmen, kan de sänka kostnaderna för ansökande, genom att själva ersätta den ”förlorade” summan av pengar. Detta skulle locka fler människor till gymmen, för att sedan kunna förbättra sin hälsa och påverka även Sverige som land. Bättre välmående av människor – låt oss säga att alla tränar – skulle gynna företagen, vilket skulle stärka Sverige som ett land, ekonomiskt, då företagen går mer i vinst, som sedan staten får en del av i skatt. Varför inte stärka vårt land?
Ett ytterligare förslag skulle vara att istället för det som nämnts ovan, bygga kommunala, statligt bedrivna gym, där politiker kan bestämma en realistisk summa för såväl unga som gamla – så att alla kan träna. Den högerinriktade, liberala politiken som styr relativt mycket av Sveriges företag idag, går helt ut på profit, att gå i vinst ekonomiskt. Det skulle emellertid riskera att konkurrera ut entreprenörer från marknaden, vilket skulle kunna minska antalet bedrivna gym, så att staten behöver lägga mer pengar på att skapa motsvarande gym. Eller, så skulle det tvinga företagen till att sänka kostnaderna för att ligga på samma nivå de kommunala gymmen? På detta sätt, om gym byggs i varje kommun, skulle alla ha ett nära tillhands! Tillgänglighet är a och o för träning.
Det fanns en tid då vi rörde oss fritt och inte behövde förlita oss på samhället för att kunna åstadkomma god hälsa. Idrott, motion och hälsa har funnits med oss i flera tusen år, och kom naturligt då människan ville kombinera glädje med rörelse. I vissa religioner är inre och fysisk hälsa det viktigaste. I dagens urbaniserade Sverige, är vi som marionettdockor. Vi går till jobbet och kommer hem och flyr in i elektroniken för att manipuleras av media för att sjunka in i den komplexa, pengastyrda systemet av samhället. Vi måste färdas för att kunna utöva sporter då byggnader finns överallt runtomkring oss, som vi inte behövde förr. Det sista samhället har gjort för att gynna vår hälsa var allemansrätten – för 100 år sedan.
Det finns en nackdel med träning: när man väl har börjat, så kan man bli beroende, på ett negativt sätt, troligen skapat av median. Median försöker skapa den ideala, perfekta, ”ariska” människan. Alla kan inte se ut på detta sätt, och kan vara en besvikelse för den tränande. I stället för att se sina egna resultat, jämför ofta man sig med figuren på skyltfönstret, vilket man är långt ifrån. Självförtroendet och självkänslan kan såväl öka som sjunka i jakten på god hälsa och fysik. Vad som bör uppmärksammas är hur lätt det blir att slå slint, avvika från planeringen för att få den snyggare kroppen. Strunta i kolhydrater och proteiner och äta ingenting alls, praktiskt taget – vad som helst för att bli smalare. Det gäller att vara målmedveten under träning, och fokusera på sig själv och frånse samhället. Kanske är det just därför de buddhistiska munkarna har funnit livets jämvikt? De lever i exil, isolerade från samhällets manipulativa ådror, propagerande media, förvrängande egenskaper, eftersträvande av en utopi – rent från allt västerländskt smuts.
Det finns alltför mycket tillgång till sötsaker och god mat. Median är igen boven i dramat som frestar en med all möjlig reklam, vilket ökar risken för att folk går ned och äter på lunchrestaurang om arbetsdagarna, för att äta onyttigt, vilket bidrar till småätning och sämre mat i hemmet. Förr i tiden, när inte median hade lika stor del i vårt samhälle, led mindre av fetma och diabetes.
En infrastruktur som endast tillåter bilar att effektivt färdas från plats till plats, gör människorna lata, vilket gör att de tar bilen korta sträckor och långa, istället för exempelvis cykeln. Skulle fler cykelvägar byggas runtom i Sverige, skulle det tillåta och locka många fler att cykla till jobbet. Vilket skulle bidra till en liten minskning av medelvikten. Vi borde utveckla allt rörelseorienterat, i stället för att avveckla! Begränsa medians frihet till viss del och genom att minska utseendefixerade och matkarakteriserade reklamer, det har gått för långt.
Källhänvisning
http://www.halsotek.se/kolhydrater.html http://www.halsosidorna.se/Proteiner.htm
http://www.dietguiden.com/kolhydrater.php http://www.jonasweb.nu/sidor/datorn/ergonomi.html
http://www.lararforbundet.se/web/utbildning/franord.nsf/Documents/00437EEE?OpenDocument
http://www.av.se/teman/omsorg/tungalyft/
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=4392&a=12649&l=sv&newsdep=4392
Resultat
Nedan följer en sammanfattad och sammanpackad redovisning av resultaten från test 1 och 2. Från vänster till höger, tidsmässigt, visar ökningar av prestandan.
m.fö.= med fötter. M.knä = med knän. Armhävningar utfördes i intervall av 60 sekunder.
Armhävning 3st m.fö. - 25st m.knä. 10st m.fö. – 45st m.knä
Benlyft, Squats 20st 35st
Konditionsövning 10min, lugn takt Ökat tempo, >20min
Målen som eftersträvades var ursprungligt att gå ner mer än 10kg. Efter diskussion, så kom vi överrens om att, ett mer realistiskt värde skulle vara på 5kg och uppåt. Personen ifråga, har också ont i muskler och leder, vilket vi hoppades på att styrketräningen skulle hjälpa.
Från början var vikten 72kg. Vid tiden test ett utfördes, vägde den tränade 71,5kg, leder och kropp i relativt jobbigt tillstånd. Efter ett par veckor senare, vid test 2, hade hon gått ner 2kg. Ny vikt: 69,5kg. Mindre verk i axlar samt starkare knän uppnåddes också.
Efter flera månaders tid, var träningen slut. Slutvikten blev 68kg. Alltså, från test 2 till sista invägningen, gick försökspersonen ned 1,5kg. Den totala viktminskningen var 4kg, dvs >1kg mindre än målet. Hur många styrkeövningar hon förbättrats på, är inte väsentligt. Det mest gynnsamma av träningen, är den avsevärda skillnaden gällande verk i kroppen – vilket är helt borta! Kanske var det psykiskt?
Den första viktminskningen av endast ett halvt kilogram, kan ha att göra med starten. Försökspersonen hade problem med att klämma in träningsschemat i sin vardag och tog inte heller träningen på högsta allvar. Dessutom fick jag reda på att hon hade avvikit från den bestämda kosten, och småätit om dagarna. Det är klart att resultatet blev en besvikelse.
Själva småätandet resulterar i viktökning, eftersom att man lurar kroppen. Långt tillbaka i tiden, så fanns det väldigt mycket mat om sommaren, men lite på vintern. Av den anledningen, så lagrade hon oregelbundet på sig väldigt mycket mat, för att kunna klara av vintern, då kroppen går in i ett svältande läge. Förbränningen minskar, för att inte förlora fettmassa, och för att lättare lagra på sig det lilla man får. Det går att dra paralleller från stenåldern till vardagen. Småätandet, lurar kroppen genom att få den att tro vi förbereder oss inför svält – svälten vi inte har, i västländerna – och bildar massvis av överskottsfett, som sedan blir svårt att bli av med. Vid småätning av snabba kolhydrater, påverkas blodsockernivån negativt. Den stiger högt i värde, för att sedan stupa brant på nolltid, vilket gör dig trött, hängig och irriterad, och sugen på att äta igen för att jämna ut blodsockerhalten. Med långsamma kolhydrater, så hålls insulinhalten och omvandlingen till glukos på jämn nivå, vilket ger en balans i livet och hindrar en från att vara sugen på att småäta.
Stegvis så ökade intresset. Hon följde såväl schemat som kosten – till stor del och rasade i vikt. Upplägget av kosten var kolhydrat- och fettsnålt med mycket proteiner. Viktminskningen bestod i synnerhet av fett. En proteinrik kost bidrar med snabb energi, ett gott välmående, bygger upp muskler och reparerar dess celler samt omvandlas inte gärna till fett, vilket kolhydrater lätt gör. Men mängden kolhydrater hon fick om dagen, var givetvis betänkt. Skulle hon inte ha fått i sig rätt mängd, skulle kroppen lida. När vi äter och får i oss kolhydrater, hamnar maten i magen, bryts ned i tolvfingertarmen och näringen sugs upp i tunntarmen. Kolhydraterna omvandlas till glukos, för att sedan tas upp i musklerna för cellernas energi. Finns däremot inga kolhydrater, omvandlas proteiner (från musklerna) och fett till glukos istället, samt mjölksyra. Vid hård träning, är det lätt att inte energin räcker till, så det är viktigt att äta proteinrik mat för att bygga upp musklerna, och reparera dem. Skulle inte proteinintaget ha anpassats, kunde hon riskerat att förlora muskelmassa. Men i detta fall, byggde hon även lite, vilket troligen är anledning till att slutviktminskningen inte var mer än fyra kg – hon byggde muskler medan fettförlusten. Muskler väger ju, och väger mer än fett. På vägen ser man inte världens största skillnad, men på kroppen syns det. Inombords känns det mycket bra, självförtroendet och självkänslan har ökat, och värken har upphört. Nu är det bara att fortsätta!
Försökspersonen jobbar som receptionist i kista, nästan en mil hemifrån. Hon äger inte heller en bil, och blir därför tvungen att åka kommunalt till jobbet, vilket kräver mer tid på morgonen och kan uppfattas stressigt och störa sömnen, som behövs för att kunna återhämta sig efter träningen. Under arbetstid, förekommer mycket stillasittande arbete, relativt hektiskt och med många fikaraster, i en kvav miljö. Fikaraster innebär småätning, vilket ökar blodsockernivån för att sedan stupa väldigt omgående och tröttar ut henne och ökar suget för tilltugg. Stillasittandet är dåligt för skelettet och muskler, då de behöver rörlighet för att kunna funktionera. De är inga rudimentära organ! Blodsockernivån hade inte varit ett problem, om det inte vore för de näringsfattiga luncherna som förekom i början. Försökspersonen åt dåligt, med få kolhydrater, vilket gjorde henne trött och på lågt blodsocker under dagen. Vid dagens slut, är hon relativt utarbetad, och det som kvarstår är den en timme långa resvägen hemåt med eventuella förseningar och förhinder. Två timmar av hennes vardag går åt till att färdas fram och tillbaka från jobbet, och åtta timmar då hon väl är där. Allt detta med dålig näringstillförsel orsakar stress. Stress är dåligt i både kortsiktiga och långsiktiga perspektiv då det spänner muskler och försämrar sömnen, samt förvärrar vardagen i stort. Dessa faktorer ledde till motivationsbrist och trötthet, vilket påverkade träningen. I början tränade hon bara på helgerna, det var endast då hon kände sig helt utvilad och hade lust. Det hade hjälpt om gymmet fanns på hennes arbetsplats.
Vi lyckades åtgärda detta ganska simpelt då hon insåg att något måste göras. Istället för att småäta och försämra blodsockernivån, så fick hon äta kolhydratrik mat, ta promenader istället för fika, dels för att undvika kakor och kaffe, och dels för att förnya syreintaget med färskt sådant. Hennes pojkvän har även ställt upp med att skjutsa henne varje dag hem och till jobbet. Dessa små åtgärder, gjorde det mycket lättare för henne att ta sig till jobbet, gymmet och joggingspåret. Mer tid på morgon och kväll resulterade i mer sömn och mindre stressor. Sedan kunde även själva träningen gynna arbetet, genom att den förbättrade syreupptagningsförmågan (konditionen) fick henne att orka dessa långa dagar ännu bättre. En balans mellan arbetsliv och träning uppnåddes. Det var just därför resultaten inte var så märkvärdiga i början, men trappade upp med tiden – balans. När man finner denna balans och denna goda cykel och ser resultat, gör träningen endast gott.
Ur ett långsiktigt perspektiv, kan kontorsmiljöer leda till depression om man inget gör. Att varje dag, dras med denna miljö och symptom som ovan nämnts, påverkar en själv och alla runtomkring. En syrefattig och jobbig miljö leder till sämre prestation och välmående på jobbet, till följd av sämre lön och relation till arbetskamrater. Sedan, då man har kommit hem, är man dränerad på alla krafter och rentav trött på livet. Blodsockernivån är låg, humöret är på marknivå, vilket kan leda till att du skriker på dina nära och kära, och börjar trösta dig med smågodis, som ökar vikten. När man lägger sig, så slår tankarna en att man måste gå till den fördömda arbetsplatsen igen, vilket påverkar sömnen. Sömnbrist, dålig kost och depression i det långa loppet leder till försämrad hälsa överlag, livslängden påverkas och sannolikheten för att man ”går in i väggen” ökar. Under sömnen, så sätts fokus i kroppen på att reparera celler och bilda antioxidanter, som förminskar risken för sjukdom. Sjuka celler och en sjuk kropp försätter en i riskzonen för eventuella sjukdomar. Träningen försummas. Det var just detta scenario vi ville undvika.
Har man funnit den perfekta arbetsplatsen, och sköter sin kropp i symbios med den väl, har ändå många det svårt för att komma igång med träningen. Det är få som har alla redskap som ett gym har, och det är få som trivs i skogen för jogging. De flesta blir tvungna att jogga efter jobbet då det är mörkt. Gym är följaktligen nästan ett måste. Men gymkorten är så ofantligt dyra att många avstår, för att istället hemträna lite och sluta efter en månad. I dagens socialistiska samhälle bör vi hjälpa varandra. Vi betalar otroligt stora summor skatt varje månad och år, en väldigt liten del skulle kunna gå till att bygga idrottsanläggningar och gym. Kanske, om staten sluter ett avtal med de privatägda gymmen, kan de sänka kostnaderna för ansökande, genom att själva ersätta den ”förlorade” summan av pengar. Detta skulle locka fler människor till gymmen, för att sedan kunna förbättra sin hälsa och påverka även Sverige som land. Bättre välmående av människor – låt oss säga att alla tränar – skulle gynna företagen, vilket skulle stärka Sverige som ett land, ekonomiskt, då företagen går mer i vinst, som sedan staten får en del av i skatt. Varför inte stärka vårt land?
Ett ytterligare förslag skulle vara att istället för det som nämnts ovan, bygga kommunala, statligt bedrivna gym, där politiker kan bestämma en realistisk summa för såväl unga som gamla – så att alla kan träna. Den högerinriktade, liberala politiken som styr relativt mycket av Sveriges företag idag, går helt ut på profit, att gå i vinst ekonomiskt. Det skulle emellertid riskera att konkurrera ut entreprenörer från marknaden, vilket skulle kunna minska antalet bedrivna gym, så att staten behöver lägga mer pengar på att skapa motsvarande gym. Eller, så skulle det tvinga företagen till att sänka kostnaderna för att ligga på samma nivå de kommunala gymmen? På detta sätt, om gym byggs i varje kommun, skulle alla ha ett nära tillhands! Tillgänglighet är a och o för träning.
Det fanns en tid då vi rörde oss fritt och inte behövde förlita oss på samhället för att kunna åstadkomma god hälsa. Idrott, motion och hälsa har funnits med oss i flera tusen år, och kom naturligt då människan ville kombinera glädje med rörelse. I vissa religioner är inre och fysisk hälsa det viktigaste. I dagens urbaniserade Sverige, är vi som marionettdockor. Vi går till jobbet och kommer hem och flyr in i elektroniken för att manipuleras av media för att sjunka in i den komplexa, pengastyrda systemet av samhället. Vi måste färdas för att kunna utöva sporter då byggnader finns överallt runtomkring oss, som vi inte behövde förr. Det sista samhället har gjort för att gynna vår hälsa var allemansrätten – för 100 år sedan.
Det finns en nackdel med träning: när man väl har börjat, så kan man bli beroende, på ett negativt sätt, troligen skapat av median. Median försöker skapa den ideala, perfekta, ”ariska” människan. Alla kan inte se ut på detta sätt, och kan vara en besvikelse för den tränande. I stället för att se sina egna resultat, jämför ofta man sig med figuren på skyltfönstret, vilket man är långt ifrån. Självförtroendet och självkänslan kan såväl öka som sjunka i jakten på god hälsa och fysik. Vad som bör uppmärksammas är hur lätt det blir att slå slint, avvika från planeringen för att få den snyggare kroppen. Strunta i kolhydrater och proteiner och äta ingenting alls, praktiskt taget – vad som helst för att bli smalare. Det gäller att vara målmedveten under träning, och fokusera på sig själv och frånse samhället. Kanske är det just därför de buddhistiska munkarna har funnit livets jämvikt? De lever i exil, isolerade från samhällets manipulativa ådror, propagerande media, förvrängande egenskaper, eftersträvande av en utopi – rent från allt västerländskt smuts.
Det finns alltför mycket tillgång till sötsaker och god mat. Median är igen boven i dramat som frestar en med all möjlig reklam, vilket ökar risken för att folk går ned och äter på lunchrestaurang om arbetsdagarna, för att äta onyttigt, vilket bidrar till småätning och sämre mat i hemmet. Förr i tiden, när inte median hade lika stor del i vårt samhälle, led mindre av fetma och diabetes.
En infrastruktur som endast tillåter bilar att effektivt färdas från plats till plats, gör människorna lata, vilket gör att de tar bilen korta sträckor och långa, istället för exempelvis cykeln. Skulle fler cykelvägar byggas runtom i Sverige, skulle det tillåta och locka många fler att cykla till jobbet. Vilket skulle bidra till en liten minskning av medelvikten. Vi borde utveckla allt rörelseorienterat, i stället för att avveckla! Begränsa medians frihet till viss del och genom att minska utseendefixerade och matkarakteriserade reklamer, det har gått för långt.
Källhänvisning
http://www.halsotek.se/kolhydrater.html http://www.halsosidorna.se/Proteiner.htm
http://www.dietguiden.com/kolhydrater.php http://www.jonasweb.nu/sidor/datorn/ergonomi.html
http://www.lararforbundet.se/web/utbildning/franord.nsf/Documents/00437EEE?OpenDocument
http://www.av.se/teman/omsorg/tungalyft/
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=4392&a=12649&l=sv&newsdep=4392
"Vackert" tal om subway (Sv B)
(MUNTLIGT)
Subway
Inledning
Magen värker; den kurrar lika högt som om det vore åskan. Skolan tog kål på Dig, denna dag liksom alla andra dar. Du trånar efter förtäring, och i desperation ser du Subway som en oas, ett paradis av fruktigheter. Men när du väl passerar den robusta porten av Subway, upptäcker du att maten är längre bort än du någonsin hade anat…
Huvuddel
Subway är inte som vilken annan snabbmatsrestaurang – kön är millång, och tillvaron kaotisk. De sju meter du har att köa, är de längsta sju meter på denna jord. När du kommer fram står blodsockerhalten på noll. Du vill svimma, men matens frestelser håller dig emot.
- ”Hej, kan jag ta nästa, hej”, hörde jag plötsligen. Det var min tur att beställa. Men hur skall de gå till i denna djungel av magnifika bröd och ljuvliga grönsaker. Beslutsångesten slår till som en strokeattack i skallen. Stressen kommer in från alla möjliga håll och vägar; hjärtat överstiger maxpuls. Du tror att du håller på att dö!
Om Du, liksom jag, vill undvika detta skräckscenario bör du följa de kommande råden:
Omedelbart efter att du ställt dig i kön, bestäm genast vilket av bröden du vill ha:
• Ljust bröd. Ljust bröd med parmesan oregano-topping. Ljust bröd med sesamfrötopping. Mörkt bröd med honey oat-topping.
Rör dig i långsamt tempo och betänk andningen. Bukandning kan förebygga den eventuella stressen.
• När det väl är din tur efter den långa väntan, försök att inte distraheras av de kopiösa mängderna mat – det är lätthänt.
• Var lyhörd. Personalen gillar inte att upprepa sig. Även om de själva inte är de bästa på att artikulera.
• Du har nu kommit till den viktigaste delen av beställning; det vill säga valet av fyllning, vilket är avgörande för utfallet av mackan – tilltalar det dina smaklökar?
• Denna dag passar kanske en något lättare version av en macka passar dig? Såsom en skinkmacka. Om du däremot vill ha en bit av det tyngre kavalleriet, rekommenderar vi något tjockare och fylligare, exempelvis Chicken Tikka. Ett utmärkt val som tilltalar majoriteten av kunderna.
• Kolla ytterligare en gång för att försäkra dig om att du beställt ”rätt” macka.
• Själv, måste du dock artikulera ypperligt, för deras svenska är inte toppstandard. Du vill ju inte få fel tillbehör på din macka.
• En mycket märklig kvinna jobbar där, hon förstår inte helt språket. Så, för säkerhetens skull, peka på tillbehören du vill ha, med andra ord, har du kommit fram till den svåraste biten. Innan du kommer fram till denna bit bör du förbereda dig mentalt genom tidigare tips givna relaterat till mental träning. Ett starkt psyke krävs för detta då många inte klarar av den enorma pressen man utsätts för. Det är allt detta kombinerat med att du med en tidpress på cirka 5 sekunder ska välja vilken sallad och dressing du vill ha samtidigt som du ska ta betalt och manövrera spaken kopplad till läskmaskinen.
• Ett mycket vanligt fenomen på restaurangen, är att personen vid kassan gärna låter dig betala innan du har fått frågan om vilka tillbehör du vill ha på mackan. Därför, rekommenderar vi dig att betala samtidigt som du behåller ögonkontakt med två personer samtidigt - den i kassan och den vid tillbehören. Det gäller att vara beredd på kommunikation med bägge två för att undvika missförstånd.
• Du har nu mottagit mackan och är redo för avtagning.
Smaklig måltid!
Subway
Inledning
Magen värker; den kurrar lika högt som om det vore åskan. Skolan tog kål på Dig, denna dag liksom alla andra dar. Du trånar efter förtäring, och i desperation ser du Subway som en oas, ett paradis av fruktigheter. Men när du väl passerar den robusta porten av Subway, upptäcker du att maten är längre bort än du någonsin hade anat…
Huvuddel
Subway är inte som vilken annan snabbmatsrestaurang – kön är millång, och tillvaron kaotisk. De sju meter du har att köa, är de längsta sju meter på denna jord. När du kommer fram står blodsockerhalten på noll. Du vill svimma, men matens frestelser håller dig emot.
- ”Hej, kan jag ta nästa, hej”, hörde jag plötsligen. Det var min tur att beställa. Men hur skall de gå till i denna djungel av magnifika bröd och ljuvliga grönsaker. Beslutsångesten slår till som en strokeattack i skallen. Stressen kommer in från alla möjliga håll och vägar; hjärtat överstiger maxpuls. Du tror att du håller på att dö!
Om Du, liksom jag, vill undvika detta skräckscenario bör du följa de kommande råden:
Omedelbart efter att du ställt dig i kön, bestäm genast vilket av bröden du vill ha:
• Ljust bröd. Ljust bröd med parmesan oregano-topping. Ljust bröd med sesamfrötopping. Mörkt bröd med honey oat-topping.
Rör dig i långsamt tempo och betänk andningen. Bukandning kan förebygga den eventuella stressen.
• När det väl är din tur efter den långa väntan, försök att inte distraheras av de kopiösa mängderna mat – det är lätthänt.
• Var lyhörd. Personalen gillar inte att upprepa sig. Även om de själva inte är de bästa på att artikulera.
• Du har nu kommit till den viktigaste delen av beställning; det vill säga valet av fyllning, vilket är avgörande för utfallet av mackan – tilltalar det dina smaklökar?
• Denna dag passar kanske en något lättare version av en macka passar dig? Såsom en skinkmacka. Om du däremot vill ha en bit av det tyngre kavalleriet, rekommenderar vi något tjockare och fylligare, exempelvis Chicken Tikka. Ett utmärkt val som tilltalar majoriteten av kunderna.
• Kolla ytterligare en gång för att försäkra dig om att du beställt ”rätt” macka.
• Själv, måste du dock artikulera ypperligt, för deras svenska är inte toppstandard. Du vill ju inte få fel tillbehör på din macka.
• En mycket märklig kvinna jobbar där, hon förstår inte helt språket. Så, för säkerhetens skull, peka på tillbehören du vill ha, med andra ord, har du kommit fram till den svåraste biten. Innan du kommer fram till denna bit bör du förbereda dig mentalt genom tidigare tips givna relaterat till mental träning. Ett starkt psyke krävs för detta då många inte klarar av den enorma pressen man utsätts för. Det är allt detta kombinerat med att du med en tidpress på cirka 5 sekunder ska välja vilken sallad och dressing du vill ha samtidigt som du ska ta betalt och manövrera spaken kopplad till läskmaskinen.
• Ett mycket vanligt fenomen på restaurangen, är att personen vid kassan gärna låter dig betala innan du har fått frågan om vilka tillbehör du vill ha på mackan. Därför, rekommenderar vi dig att betala samtidigt som du behåller ögonkontakt med två personer samtidigt - den i kassan och den vid tillbehören. Det gäller att vara beredd på kommunikation med bägge två för att undvika missförstånd.
• Du har nu mottagit mackan och är redo för avtagning.
Smaklig måltid!
Biologi... igen.
Vissa frågor är lite slarvigt utförda. Det är härligt hur lat man kan bli i slutet av en kurs!
HEMPROV – BIOLOGI
1.(a&b)Galningen sätter igång en impuls i kroppen. Nervimpulserna från diverse receptorer, meddelar hjärnan att en fara är i närheten.
För att förbereda kroppen inför slagsmålet eller flykten, produceras hormonet adrenalin. Adrenalinet ökar i sin tur blodcirkulationen (slagkraft &volym) och minskar känseln. Hormonets egenskaper gynnar ens kropp i dessa situationer; du blir starkare, uthålligare och mindre rädd. Adrenalinet produceras i binjurarna.
c) Det som skrivits ovan är exempel på kortvarig stress, vilket är naturligt för kroppen i hopp om att klara av ett hinder den står inför – det kan även vara bra för kroppen! Långvarig stress, något som oroar en, kan hämma sömnen och andra faktorer, i synnerhet anabolismen, dvs. uppbyggnaden av celler (olika synteser). Sover man dåligt pga depression, stress eller andra faktorer drabbas anabolismen värst, för det är under sömnen den verkar som bäst.
Den långvariga stressen kan leda till att blodtrycket ökar, för att man ständigt är på ”vakt”, och musklerna spända på fulltid. Ökat blodtryck kan leda till hjärtproblem i framtiden, och eftersom musklerna aldrig slappnar av kan de inte bygga upp sig. Så, istället för att byggas upp, bryts de ned.
2. Reptilhjärnan är en benämning för mitt- och mellanhjärnan. Det är en lekfull term och används inte i professionella situationer. Något som karakteriserar reptilhjärnan, är att den styr syn och hörsel samt nervsystemet. Den har några nyckelord som den följer: flykt eller försvar, vän eller fiende. Utifrån syn och hörsel avgör hjärnan vad som skall göras.
Den har inte utvecklats mycket på fiende eftersom det handlar om evolution; reptilhjärnan förespråkar evolutionens viktigaste mönster – instinkten! Instinkten hos en organism kommer alltid att vara detsamma, och den fattar beslutet baserat på instinkten. Det kan inte utvecklas något mer. Människor har emellertid en väldigt komplex hjärna, vilket tillåter oss att reflektera lite mer än andra varelse kring våra beslut. Det handlar inte bara om instinkter i det mänskliga samhället – tänk om det hade varit så simpelt? Men när man förvisso kommer ned till slagfältet råder inget annat än reptilhjärnetänkande, alltså inget tänkande alls – det går ut på att överleva slaget!
3.Antibiotika motverkar bakterier. >Det finns en mångfald av dem. Kroppens celluppbyggnad skiljer sig från bakteriens . De har en cellvägg bestående av främmande ämnen, det är dessa ämnen som medicinen förstör. Hade de haft samma beståndsdelar som kroppens celler, skulle vi själva bli förstörda.
b) Om jag skulle tillverka ett desinfektionsmedel för att avlägsna en bakterie, skulle jag först vara tvungen att samla information om den. Utan kunskap, riskerar patienten att bli offer av både botemedlet och bakterien.
4.
Fiskar, grod- och däggdjur har alla olika blodomlopp skapt av dess omgivning och evolution.
Fiskar har det enklaste blodomloppet men en förmak och en kammare. Blodet går från hjärtat, ut i venerna till gälarna för att ta upp det filtrerade syret – genom diffusion - och sedan genom artärerna ut till muskler och organ med upptag av avfallsämnen, tillbaka till hjärtat, osv. Fiskarna är växelvarma, vilket betyder att de inte har egen värmereglering, utan påverkas av vattnets temperatur (till viss del). De låter inte helt styras av omgivningens temperatur.
Problemet med fiskens blodomlopp, är att det endast har en väg att gå. Blodet är tar sig omkring genom systemet på ett hjärtslag, medan grod- och däggdjur har två slag, vilket ökar blodcirkulation. Fisken har lägre blodcirkulation, vilket leder till att ämnesomsättningen är låg. Av den anledningen är det bra att just fisken är växelvarm, för blodomloppet är inte nog effektivt för att reglera kroppens temperatur, utan den låter vattnet göra det.
Vardera djur har ju sin uppbyggnad av en anledning. Vattnets temperatur växlar väldigt mycket, och det skulle kräva mycket energi av fisken för att reglera värmen. Med dess låga ämnesomsättning är det inte effektivt. Varför just fisken har ett enkelt blodomlopp, beror nog på att de har gälar och inte lungor. I vattnet är syrehalten mycket lägre än på land i normalt lufttryck, så det finns inte lika mycket syre att ta upp.
Groddjur förlitar sig på huden och lungorna. Syret intas med förmedling av vatten. Vattnet finns i ett skikt på andningsepitelets yta, lungan eller huden. Troligtvis binds syret till vatten som sedan, genom osmos, transporteras in till lungorna och tas upp av blodet. Grodorna måste följaktligen vistas i fuktig miljö; torkar ytskiktet ut, så sker ingen syreomsättning. De är små djur som inte behöver färdas mycket och lever i fuktiga miljöer. Av den anledningen behöver de inte reglera temperaturen avsevärt mycket.
Fiskars och grodornas ämnesomsättning hämmas av blodomloppet och växelvärmen som påverkar dess cirkulation. Människor har oftast en konstant värme och en någorlunda konstant blodcirkulation, som effektivt transporter in och ut diverse ämnen, vilket gör vår ämnesomsättning hög. På grund av den höga ämnesomsättningen måste vi äta mer än andra djur, flera gånger om dagen för att inte bli undernärd. Vissa djur, exempelvis krokodiler klarar sig månader utan mat pga ”kallblodigheten”, växelvärmen och den låga ämnesomsättningen. Växelvärme leder till att organismen själv inte helt kontrollerar blodcirkulation, vilket gör omsättning låg.
5.
Den goda smörgåsen bryts mekaniskt ned av tänderna. I munnen, finns även nedbrytande enzymer, liksom hela vägen genom matspjälkningskanalen. Enzymerna bryter ned kolhydrater i mindre delar för att vi lättare ska kunna ta upp det. Maten förs sedan ned genom halsen till övre magsäcken, där saltsyran förintar potentiella bakterier med dess låga pH-värde. Magsaften bryter ned födan i ännu mindre delar, så att de senare lättare ska kunna passera tarmsystemet. (I magsäcken tas ingen föda upp, utan fungerar endast som en paketerare och ”dörrvakt” som släpper in endast de med behörighet).
Den viktigaste delen av matspjälkningen är i tarmen. Den första delen av tarmen dit maten kommer är tolvfingertarmen. Här börjar näring tas upp. Bukspott producerat av bukspottskörteln bryter här ned fettet till små kapslar som, genom diffusion i de små vecken av tarmen, kan tas upp av det förbigående, kanaliserande blodet. I detta moment neutraliserar även bukspottet det sura pH-värdet av ”födan”.
Efter att maten genomgått tunntarmen, kommer den till tjocktarmen, vars uppgift är att lagra eventuella avfallsprodukter, absorbera vätska och uppta vitaminer (ex. K-vitamin). Vätska upptas av blodet genom osmos, för att reglera vätskebalansen i kroppen. Äter eller dricker man för mycket kan man få diarré då kroppen längre inte behöver tillräckligt med vätska. Då gör inte tjocktarmen sitt fullständiga jobb, vilket är att forma och torka fekalierna, för att förbereda det för ”avgång” vid rektum, och givetvis att uppta näring…
Tarmens sammandragningar får avfallet att röra sig vidare till analöppningen, där ombytet mellan människa och miljö komma skall. Beståndsdelar av mackan som vi inte behöver, kommer ut med bajset.
b) Insulin verkar på två olika sätt. Dels omvandlar det glukos från födan till glykogen, och ökar upptagandet av glukos. Glykogenets uppgift är att lagra kolhydrater i musklerna, för att sedan kunna brytas ned vid rörelse. Alternativt lagras det i levern. Insulinet minskar blodsockernivån.
Glukagon är insulinets antagonist, vars uppgift är att öka blodsockernivån. De samarbetar för att hålla den jämn. Glukagonet utnyttjar glykogenet som lagrats i levern genom att omvandla det till glukos, som sedan transporteras till blodet och följaktligen ökar blodsockerhalten. På detta sätt, om man äter väl, blir det en god cirkel.
c) Fruktos är sockerart som dels består av glukos. Det speciella med fruktos, förutom att det innehåller mycket mer potentiell energi, är det vattenlösligt tack vare dess originella uppbyggnad. Intag av fruktos leder då till att fruktosen binder sig till vattnet och genom osmos tar det sig igenom tarmväggen. Fruktosen transporterar då bort vätskan vilket motverkar diarré, som orsakas pga ett överflöd av vätska i sin kost.
HEMPROV – BIOLOGI
1.(a&b)Galningen sätter igång en impuls i kroppen. Nervimpulserna från diverse receptorer, meddelar hjärnan att en fara är i närheten.
För att förbereda kroppen inför slagsmålet eller flykten, produceras hormonet adrenalin. Adrenalinet ökar i sin tur blodcirkulationen (slagkraft &volym) och minskar känseln. Hormonets egenskaper gynnar ens kropp i dessa situationer; du blir starkare, uthålligare och mindre rädd. Adrenalinet produceras i binjurarna.
c) Det som skrivits ovan är exempel på kortvarig stress, vilket är naturligt för kroppen i hopp om att klara av ett hinder den står inför – det kan även vara bra för kroppen! Långvarig stress, något som oroar en, kan hämma sömnen och andra faktorer, i synnerhet anabolismen, dvs. uppbyggnaden av celler (olika synteser). Sover man dåligt pga depression, stress eller andra faktorer drabbas anabolismen värst, för det är under sömnen den verkar som bäst.
Den långvariga stressen kan leda till att blodtrycket ökar, för att man ständigt är på ”vakt”, och musklerna spända på fulltid. Ökat blodtryck kan leda till hjärtproblem i framtiden, och eftersom musklerna aldrig slappnar av kan de inte bygga upp sig. Så, istället för att byggas upp, bryts de ned.
2. Reptilhjärnan är en benämning för mitt- och mellanhjärnan. Det är en lekfull term och används inte i professionella situationer. Något som karakteriserar reptilhjärnan, är att den styr syn och hörsel samt nervsystemet. Den har några nyckelord som den följer: flykt eller försvar, vän eller fiende. Utifrån syn och hörsel avgör hjärnan vad som skall göras.
Den har inte utvecklats mycket på fiende eftersom det handlar om evolution; reptilhjärnan förespråkar evolutionens viktigaste mönster – instinkten! Instinkten hos en organism kommer alltid att vara detsamma, och den fattar beslutet baserat på instinkten. Det kan inte utvecklas något mer. Människor har emellertid en väldigt komplex hjärna, vilket tillåter oss att reflektera lite mer än andra varelse kring våra beslut. Det handlar inte bara om instinkter i det mänskliga samhället – tänk om det hade varit så simpelt? Men när man förvisso kommer ned till slagfältet råder inget annat än reptilhjärnetänkande, alltså inget tänkande alls – det går ut på att överleva slaget!
3.Antibiotika motverkar bakterier. >Det finns en mångfald av dem. Kroppens celluppbyggnad skiljer sig från bakteriens . De har en cellvägg bestående av främmande ämnen, det är dessa ämnen som medicinen förstör. Hade de haft samma beståndsdelar som kroppens celler, skulle vi själva bli förstörda.
b) Om jag skulle tillverka ett desinfektionsmedel för att avlägsna en bakterie, skulle jag först vara tvungen att samla information om den. Utan kunskap, riskerar patienten att bli offer av både botemedlet och bakterien.
4.
Fiskar, grod- och däggdjur har alla olika blodomlopp skapt av dess omgivning och evolution.
Fiskar har det enklaste blodomloppet men en förmak och en kammare. Blodet går från hjärtat, ut i venerna till gälarna för att ta upp det filtrerade syret – genom diffusion - och sedan genom artärerna ut till muskler och organ med upptag av avfallsämnen, tillbaka till hjärtat, osv. Fiskarna är växelvarma, vilket betyder att de inte har egen värmereglering, utan påverkas av vattnets temperatur (till viss del). De låter inte helt styras av omgivningens temperatur.
Problemet med fiskens blodomlopp, är att det endast har en väg att gå. Blodet är tar sig omkring genom systemet på ett hjärtslag, medan grod- och däggdjur har två slag, vilket ökar blodcirkulation. Fisken har lägre blodcirkulation, vilket leder till att ämnesomsättningen är låg. Av den anledningen är det bra att just fisken är växelvarm, för blodomloppet är inte nog effektivt för att reglera kroppens temperatur, utan den låter vattnet göra det.
Vardera djur har ju sin uppbyggnad av en anledning. Vattnets temperatur växlar väldigt mycket, och det skulle kräva mycket energi av fisken för att reglera värmen. Med dess låga ämnesomsättning är det inte effektivt. Varför just fisken har ett enkelt blodomlopp, beror nog på att de har gälar och inte lungor. I vattnet är syrehalten mycket lägre än på land i normalt lufttryck, så det finns inte lika mycket syre att ta upp.
Groddjur förlitar sig på huden och lungorna. Syret intas med förmedling av vatten. Vattnet finns i ett skikt på andningsepitelets yta, lungan eller huden. Troligtvis binds syret till vatten som sedan, genom osmos, transporteras in till lungorna och tas upp av blodet. Grodorna måste följaktligen vistas i fuktig miljö; torkar ytskiktet ut, så sker ingen syreomsättning. De är små djur som inte behöver färdas mycket och lever i fuktiga miljöer. Av den anledningen behöver de inte reglera temperaturen avsevärt mycket.
Fiskars och grodornas ämnesomsättning hämmas av blodomloppet och växelvärmen som påverkar dess cirkulation. Människor har oftast en konstant värme och en någorlunda konstant blodcirkulation, som effektivt transporter in och ut diverse ämnen, vilket gör vår ämnesomsättning hög. På grund av den höga ämnesomsättningen måste vi äta mer än andra djur, flera gånger om dagen för att inte bli undernärd. Vissa djur, exempelvis krokodiler klarar sig månader utan mat pga ”kallblodigheten”, växelvärmen och den låga ämnesomsättningen. Växelvärme leder till att organismen själv inte helt kontrollerar blodcirkulation, vilket gör omsättning låg.
5.
Den goda smörgåsen bryts mekaniskt ned av tänderna. I munnen, finns även nedbrytande enzymer, liksom hela vägen genom matspjälkningskanalen. Enzymerna bryter ned kolhydrater i mindre delar för att vi lättare ska kunna ta upp det. Maten förs sedan ned genom halsen till övre magsäcken, där saltsyran förintar potentiella bakterier med dess låga pH-värde. Magsaften bryter ned födan i ännu mindre delar, så att de senare lättare ska kunna passera tarmsystemet. (I magsäcken tas ingen föda upp, utan fungerar endast som en paketerare och ”dörrvakt” som släpper in endast de med behörighet).
Den viktigaste delen av matspjälkningen är i tarmen. Den första delen av tarmen dit maten kommer är tolvfingertarmen. Här börjar näring tas upp. Bukspott producerat av bukspottskörteln bryter här ned fettet till små kapslar som, genom diffusion i de små vecken av tarmen, kan tas upp av det förbigående, kanaliserande blodet. I detta moment neutraliserar även bukspottet det sura pH-värdet av ”födan”.
Efter att maten genomgått tunntarmen, kommer den till tjocktarmen, vars uppgift är att lagra eventuella avfallsprodukter, absorbera vätska och uppta vitaminer (ex. K-vitamin). Vätska upptas av blodet genom osmos, för att reglera vätskebalansen i kroppen. Äter eller dricker man för mycket kan man få diarré då kroppen längre inte behöver tillräckligt med vätska. Då gör inte tjocktarmen sitt fullständiga jobb, vilket är att forma och torka fekalierna, för att förbereda det för ”avgång” vid rektum, och givetvis att uppta näring…
Tarmens sammandragningar får avfallet att röra sig vidare till analöppningen, där ombytet mellan människa och miljö komma skall. Beståndsdelar av mackan som vi inte behöver, kommer ut med bajset.
b) Insulin verkar på två olika sätt. Dels omvandlar det glukos från födan till glykogen, och ökar upptagandet av glukos. Glykogenets uppgift är att lagra kolhydrater i musklerna, för att sedan kunna brytas ned vid rörelse. Alternativt lagras det i levern. Insulinet minskar blodsockernivån.
Glukagon är insulinets antagonist, vars uppgift är att öka blodsockernivån. De samarbetar för att hålla den jämn. Glukagonet utnyttjar glykogenet som lagrats i levern genom att omvandla det till glukos, som sedan transporteras till blodet och följaktligen ökar blodsockerhalten. På detta sätt, om man äter väl, blir det en god cirkel.
c) Fruktos är sockerart som dels består av glukos. Det speciella med fruktos, förutom att det innehåller mycket mer potentiell energi, är det vattenlösligt tack vare dess originella uppbyggnad. Intag av fruktos leder då till att fruktosen binder sig till vattnet och genom osmos tar det sig igenom tarmväggen. Fruktosen transporterar då bort vätskan vilket motverkar diarré, som orsakas pga ett överflöd av vätska i sin kost.
Laborationsrapport - Hjärtundersökning. (Biologi B)
HJÄRTUNDERSÖKNING
Inledning
Redan för flera tusen år sedan, upptäckte människan att det är något speciellt med hjärtat. Den symboliserar liv och kärlek, och är central för våra liv. Fyra hundra år tillbaka, kunde man fastställa att det var den som pumpade ut blod och tillät våra liv att fortgå.
Men vad gör egentligen hjärtat? Ord som är vardagliga för oss, kanske bara är ord och siffror, men i rapporten framläggs detaljerat vad samtliga begrepp som blodtryck, puls, fett slagvolym och slagkraft är; egenskaper som karakteriserar vårt hjärta.
Metoder som skall komma till användning, är fysiska tester (Harvard step test), blodtrycks- och vilopulsmätning samt dissektion av grishjärta för att få en bättre bild av hjärtats anatomi – grishjärta som substitut för människans, de är synnerligen lika!
Teori
Kroppen består av en mångfald unika organ, som samarbetar ypperligt. Vid användning av vår kära kropp, fungerar hjärtat som blodpump, lungorna som syre- och koldioxidintagare medan hjärnan – med hjälp av nervsystemet – organiserar och navigerar muskler och leder. Det vi skall fördjupa oss inom är hjärtat.
Vid inandning, transporterar luftmolekyler genom luftvägarna ned till lungorna. I lungorna finns så kallade lungblåsor med kapillärer utanpå. I lungblåsorna lagras syre, och vid kapillärerna kretsar blodet, som väntar på att binda syre till blodets protein hemoglobin, medan det också avger koldioxid, för att sedan transportera det syrerika blodet till muskler och vävnader. Utan det, så fungerar vi inte. Blodet har två kretslopp, det lilla och det stora. Det lilla kretsloppet går endast till lungorna och tillbaka, medan det stora ut till alla organ och muskler. De arbetar i symbios för att kunna förse kroppen med syre och näring.
Hjärtat är ren muskelkraft, med en specifik muskeluppbyggnad. Den består av muskelceller innehållande två kärnor. Celler sinsemellan, har ett avancerat kapillärrikt nätverk bundna till varandra, för att så effektivt som möjligt funktionera. Muskeln består av fyra hålrum (Vänster/höger förmak, vänster/höger kammare; se fig), vilka är fundamentala för kroppens blodomlopp. Sammankopplade till hjärtat är vener och artärer; artärerna leder blodet från hjärtat och vener vice versa. Blodet trycker olika hårt på blodådrorna vid sammandragningen av hjärtat och utvidgningen. Det mäts i mmHg och pascal och kallas blodtryck. Hur mycket blod per slag kallas slagvolym, och i vilken kraft den trycks ut slagkraft.
Efter att blodet har passerat kroppen och återvänt till hjärtat med sitt syrefattiga blod, färdas det in genom höger förmak, sedan in till höger kammare för att transporteras upp till lungorna och hämta syre. På vägen tillbaka, går den igenom vänster förmak samt vänster kammare. Höger förmak är nästan dubbla storleken av den vänstra.
För att hjärtat överhuvudtaget skall fungera, finns sinusknutan, som är kroppens egna pacemaker. Knutan sätter igång hjärtsammandragningarna. Kroppens puls utgörs av antal slag per minut, och delas upp i vilopuls och arbetspuls. Alltså, pulsen vid låg och hög ansträngning.
I blodet lagras fett. Fett består av fem olika typer: o- och fleromättat, mättat, härdat och transfett. Även kallat blodfett; det som skiljer dem åt är kemisk uppbyggnad. Ämnet som transporter fett genom blodet till cellmembranen heter kolesterol och består även det av olika typer. Det goda kolesterolet som rekommenderas av dietister världen över, HDL, transporter fett ut från kroppen. LDL, heter det elakartade kolesterolet vars uppgift är att lagra fett.
Utförande
För att avläsa blodtryck, använd blodtrycksverktyget; bind fast kardborrebandet kring överarmen, och pumpa upp med hjälp av den uppblåsbara ballongen trycket till 200 mmHg. Töm sedan ut apparaturen på luft, genom att skruva upp ventilen. Lyssna med ett stetoskop på armen, eller känn – då du först hör en puls, som sedan kommer att minska i ljud, anteckna värdet (övertryck). För att ta reda på undertrycket väntar du tills du längre inte hör pulsen. Vid den sistnämnda tidpunkten, anteckna (undertryck). Värdet skall bli approximativt 120/60 då trycket mäts i millimeter kvicksilver. Testa gärna blodtrycket vid annat tillfälle, för att kunna få ett mer exakt värde.
Mät vilopulsen genom att räkna antalet hjärtslag på en minut. Det går bra att göra det i 15 eller 20sekunder och multiplicera det upp till 60, det ger ett realistiskt värde likaså. Utför sedan Harvard Step Test, gärna med en hjälppartner. Utför testet med hjälp av en bänk, föredragsvis ca 45cm hög. Under ett intervall av 5 minuter, skall du gå upp och ned i ungefär en gång vartannan sekund . En minut efter testet, ta pulsen. Gör det ytterligare två gånger, med mellanrum på en minut. Lägg sedan ihop de tre resultaten och dividera 3000 med det.
Dissektionen av hjärtat har som syfte att du skall undersöka strukturen och få en allmän bild av hur hjärtat fungerar i praktik. Börja med att skära ett snitt längs kanten, och veckla ut hjärtat, så att den ser ut ungefär som på bilden ovan. Försök namnge de olika delarna!
Resultat
Övertryck (mmHg) Undertryck (mmHg)
Tillfälle 1 124 64
Tillfälle 2 121 62
Vilopuls (bpm) Arbetspuls₁ (bpm) Arbetspuls₂ (bpm) Arbetspuls₃ (bpm)
≈60 145 110 80
y=30000/(Arbetspuls₁+ Arbetspuls₂+ Arbetspuls₃ ) Där y är hur vältränad du är.
Utmärkt Över normalt Normalt Under normalt Dåligt
Man >90 80-90 65-79 55-64 <55 Kvinna >86 76-86 61-75 50-60 <50
y≈89,6. Värdet hamnar i intervallet över normalt.
Vid dissektion av hjärtat fann laboranterna nästan samtliga beståndsdelar av hjärtat; artärer och vener, vänster och höger kammare, segelklaffar, m.m.
Analys
Först och främst måste jag poängtera att alla människor är olika uppbyggda; har unika genuppsättningar och miljöanpassning. Av den anledning, så får alla troligen olika resultat på samtliga undersökning (puls och blodtryck).
Personen ifråga, vars resultat visas i rapporten, är en skapligt vältränad person – han motionerar varje vecka i olika former, har inga fysiska sjukdomar och en ’god genuppsättning’. Men varför får han bättre resultat än andra? Vad händer egentligen i kroppen då man tränar mycket?
Hjärtat är ju en muskel och kan, precis som andra muskler, utvecklas. Ju mer man motionerar och tillåter den att träna, desto starkare kommer den att bli. Muskeln utsätts för stress, med andra ord ett hinder som den är tvungen att anpassa sig till för att avklara, vilket leder till att den utvecklas. Oftast utvecklas hjärtat effektivast i samband med konditionsövningar, tillsammans med lungorna. Kroppen börjar i sådana, regelbundna situationer, anpassa sig genom att vidga blodkärlen, öka antalet röda blodkroppar, slagvolym och slagkraft för att kunna syresätta musklerna.
Pulsen är kroppens reaktion på motionen och mått på hur ansträngd man är. För att kunna uthärda situationen, så ökar antingen slagkraften eller slagvolymen, mest troligen frekvensen av hur snabbt hjärtat slår. Slagkraften ökar och pumpar kraftfullt och hastigt ut blod i musklerna. Är du vältränad, så kräver inte musklerna lika mycket syre från blodet då det innehåller fler röda blodkroppar. Personen från resultaten fick således väldigt bra resultat – hjärtat har, genom utveckling, åstadkommit starkare slagkraft, vilket gör att den orkar pumpa ut mer blod per slag, och i lägre frekvens, alltså mycket effektivare, samt den ökade syreomsättningen. Detta påverkar såväl vilo- som arbetspulsen. En tränad person, behöver inte lika ofta och ineffektivt pumpa ut blod som en otränad.
För att kunna avgöra hälsa, brukar man kontrollera blodtrycket, dvs. hur hårt hjärtat trycker ut blodet. Fel livsstil som i dag är ett stort problem, kan leda till för högt blodtryck eller vice versa, vilket har negativa effekter på hjärtat. Högt blodtryck, vilket även medföljer cancer, ärftlighet, ålder och övervikt, ökar trycket från vener och artärer på blodet och gör dem hårda och mindre elastiska, vilket försämrar blodets konstanta och harmoniska rörelse, samt att ådrorna riskerar att brista.
Anledningen till varför just överviktiga leder av högt blodtryck, kan vara då ett högt intag av dåliga fetter – i synnerhet transfett och mättat fett - och stora mängder fett i kroppen, som leder till ett ökat kolesterolvärde. För mycket intag av det dåliga kolesterolet (LDL), som binder fett, är väldigt kompakt och tungt samt riskerar att klumpa ihop sig och fastna kring blodkärlsväggarna. Volymen av kärlet samt elasticiteten minskar följaktligen, och trycket ökar då blodet har mindre utrymme att färdas genom. Detta drabbar emellertid bara överviktiga, som intar för mycket av det dåliga. Äter man som individ däremot godartad kolesterol, är det endast bra då de har som syfte att transportera ut fetterna från kroppen. Densiteten av dessa, är också mindre än de elakartade, vilket möjligtvis (teoretiskt) skulle kunna bero på att dess delar är mindre sammanpackade för att lättare kunna avlägsnas; lägre densitet av en förening eller likartat, betyder att atomerna och molekyler är längre ifrån varandra, vilket leder till att bindningarna mellan dem blir längre och svagare. I de kompakta, elakartade kolesterolen, vars syfte är att behålla fetterna, är det logiska att beståndsdelarna sitter närmre varandra – dels för att effektivare kunna packa ihop fett, dels för att bindningarna blir kortare och därmed starkare. Då blir det ju svårare att avlägsna dem, vilket är precis det ”elakartat” kolesterol motverkar. Sedan, med hjälp av diffusion, transporteras fettet till cellernas cellmembran för att förstärka bland annat dess uppbyggnad, som består att fett. Varför just mättat fett och transfett är farligast, beror på att de är flytande. Och, för att fettet skall kunna passera cellmembranet genom diffusion, råder det krav på flytande, väldigt små beståndsdelar; mättat fett samt transfett har lägre smältpunkt på grund av dess svaga enkelbindningar.
Den ökade mängden blodfett – kolesterol - som ökar blodtrycket, kan leda till åderförkalkning, hjärtsvikt och blodproppar. Åderförkalkningen, på grund av den ökade fettmängden som omsluter blodkärlsväggarna. Hjärtsvikt uppkommer då hjärtat helt enkelt inte orkar pumpa ut med sådan slagkraft som krävs vid ökat blodtryck – den blir utarbetad. Blodpropparna kommer då blodet har klumpats ihop så pass mycket av blodets beståndsdelar, som ovannämnt, vid vilket blodet avstannar och blidtillförseln stryps till organ och muskler. Blodproppar i sig kan leda till stroke och hjärtinfarkt. Infarkten uppkommer då blodtillförseln till hjärtat avstannar, vilket leder till en syrebrist i den delen som skulle ta emot hjärtat – hjärtat slutar följaktligen fungera. Män och kvinnors hjärtan är däremot annorlunda. Mäns hjärtan är tyngre i förhållande till vikten än kvinnors. Kvinnans menscykel ökar även pulsen, och i deras blodkärl lagras fettet över fler platser i mindre mängder. Hos män, så är det mindre utspritt och mycket fett på just en plats. Risken för blodpropp ökar.
För att få ett friskt hjärta och ett gott blodtryck/puls, betyder inte att man helt och hållet behöver undvika fett. Fett är bra i små doser! Det är viktigt att betänka att även elakartat kolesterol är bra i små mängder, då vi faktiskt behöver lagra fett av åtskilliga scenarion. Studier visar emellertid att omättat fett kan avlägsna fettavlagringar på blodkärlen då de löses upp vid kontakt – lika löser lika. Dessutom är fett viktigt då många vitaminer är fettlösliga. Utan fettet går det ej att uppta denna näring. Eller, så börjar man motionera för att öka blodkärlsvolymen, vilket minskar risken för otäcka scenarion, förstärker hjärtat och dess funktioner. Även förekommer medicinering för högt kolesterolvärde. Det finns alltså en chans efter att man har lagt på sig mycket vikt att gå tillbaka till normal hälsa, för att förbättra hjärta och kropp!
Vad är då hjärtat? Det är en resultant som präglas av alla val du har gjort i ditt liv, och ser ut som den gör idag på grund av våra förfädrar (evolution), bergsfolk är levande bevis. Det är upp till dig hur du vill leva, hjärtat är vad du gör. Undvik överskott av fett och kolhydrater, då det framkallar högt blodtryck som riskerar att avsluta ditt liv, börja motionera. Hjärt- kärlsjukdomar är en av de största livskrävande faktorerna på denna jord, och forskning pågår än för att fylla de faktatomrum som finns, okunskapen som ej är till hjälp för de döende.
Källförteckning:
http://home.student.uu.se/gude4911/T1/CBB1/Biologiska%20membran.pdf (2010-05-17 23:29)
http://www.kostdoktorn.se/kolesterol (2010-05-17 23:29)
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Hjartinfarkt/ (2010-05-17 23:29)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fett (2010-05-17 23:29)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hj%C3%A4rta (2010-05-17 23:29)
http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=18386 (2010-05-17 23:29)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Muskel (2010-05-17 23:29)
http://www.formaksflimmer.com/pages.aspx?page=22 (2010-05-17 23:29)
Inledning
Redan för flera tusen år sedan, upptäckte människan att det är något speciellt med hjärtat. Den symboliserar liv och kärlek, och är central för våra liv. Fyra hundra år tillbaka, kunde man fastställa att det var den som pumpade ut blod och tillät våra liv att fortgå.
Men vad gör egentligen hjärtat? Ord som är vardagliga för oss, kanske bara är ord och siffror, men i rapporten framläggs detaljerat vad samtliga begrepp som blodtryck, puls, fett slagvolym och slagkraft är; egenskaper som karakteriserar vårt hjärta.
Metoder som skall komma till användning, är fysiska tester (Harvard step test), blodtrycks- och vilopulsmätning samt dissektion av grishjärta för att få en bättre bild av hjärtats anatomi – grishjärta som substitut för människans, de är synnerligen lika!
Teori
Kroppen består av en mångfald unika organ, som samarbetar ypperligt. Vid användning av vår kära kropp, fungerar hjärtat som blodpump, lungorna som syre- och koldioxidintagare medan hjärnan – med hjälp av nervsystemet – organiserar och navigerar muskler och leder. Det vi skall fördjupa oss inom är hjärtat.
Vid inandning, transporterar luftmolekyler genom luftvägarna ned till lungorna. I lungorna finns så kallade lungblåsor med kapillärer utanpå. I lungblåsorna lagras syre, och vid kapillärerna kretsar blodet, som väntar på att binda syre till blodets protein hemoglobin, medan det också avger koldioxid, för att sedan transportera det syrerika blodet till muskler och vävnader. Utan det, så fungerar vi inte. Blodet har två kretslopp, det lilla och det stora. Det lilla kretsloppet går endast till lungorna och tillbaka, medan det stora ut till alla organ och muskler. De arbetar i symbios för att kunna förse kroppen med syre och näring.
Hjärtat är ren muskelkraft, med en specifik muskeluppbyggnad. Den består av muskelceller innehållande två kärnor. Celler sinsemellan, har ett avancerat kapillärrikt nätverk bundna till varandra, för att så effektivt som möjligt funktionera. Muskeln består av fyra hålrum (Vänster/höger förmak, vänster/höger kammare; se fig), vilka är fundamentala för kroppens blodomlopp. Sammankopplade till hjärtat är vener och artärer; artärerna leder blodet från hjärtat och vener vice versa. Blodet trycker olika hårt på blodådrorna vid sammandragningen av hjärtat och utvidgningen. Det mäts i mmHg och pascal och kallas blodtryck. Hur mycket blod per slag kallas slagvolym, och i vilken kraft den trycks ut slagkraft.
Efter att blodet har passerat kroppen och återvänt till hjärtat med sitt syrefattiga blod, färdas det in genom höger förmak, sedan in till höger kammare för att transporteras upp till lungorna och hämta syre. På vägen tillbaka, går den igenom vänster förmak samt vänster kammare. Höger förmak är nästan dubbla storleken av den vänstra.
För att hjärtat överhuvudtaget skall fungera, finns sinusknutan, som är kroppens egna pacemaker. Knutan sätter igång hjärtsammandragningarna. Kroppens puls utgörs av antal slag per minut, och delas upp i vilopuls och arbetspuls. Alltså, pulsen vid låg och hög ansträngning.
I blodet lagras fett. Fett består av fem olika typer: o- och fleromättat, mättat, härdat och transfett. Även kallat blodfett; det som skiljer dem åt är kemisk uppbyggnad. Ämnet som transporter fett genom blodet till cellmembranen heter kolesterol och består även det av olika typer. Det goda kolesterolet som rekommenderas av dietister världen över, HDL, transporter fett ut från kroppen. LDL, heter det elakartade kolesterolet vars uppgift är att lagra fett.
Utförande
För att avläsa blodtryck, använd blodtrycksverktyget; bind fast kardborrebandet kring överarmen, och pumpa upp med hjälp av den uppblåsbara ballongen trycket till 200 mmHg. Töm sedan ut apparaturen på luft, genom att skruva upp ventilen. Lyssna med ett stetoskop på armen, eller känn – då du först hör en puls, som sedan kommer att minska i ljud, anteckna värdet (övertryck). För att ta reda på undertrycket väntar du tills du längre inte hör pulsen. Vid den sistnämnda tidpunkten, anteckna (undertryck). Värdet skall bli approximativt 120/60 då trycket mäts i millimeter kvicksilver. Testa gärna blodtrycket vid annat tillfälle, för att kunna få ett mer exakt värde.
Mät vilopulsen genom att räkna antalet hjärtslag på en minut. Det går bra att göra det i 15 eller 20sekunder och multiplicera det upp till 60, det ger ett realistiskt värde likaså. Utför sedan Harvard Step Test, gärna med en hjälppartner. Utför testet med hjälp av en bänk, föredragsvis ca 45cm hög. Under ett intervall av 5 minuter, skall du gå upp och ned i ungefär en gång vartannan sekund . En minut efter testet, ta pulsen. Gör det ytterligare två gånger, med mellanrum på en minut. Lägg sedan ihop de tre resultaten och dividera 3000 med det.
Dissektionen av hjärtat har som syfte att du skall undersöka strukturen och få en allmän bild av hur hjärtat fungerar i praktik. Börja med att skära ett snitt längs kanten, och veckla ut hjärtat, så att den ser ut ungefär som på bilden ovan. Försök namnge de olika delarna!
Resultat
Övertryck (mmHg) Undertryck (mmHg)
Tillfälle 1 124 64
Tillfälle 2 121 62
Vilopuls (bpm) Arbetspuls₁ (bpm) Arbetspuls₂ (bpm) Arbetspuls₃ (bpm)
≈60 145 110 80
y=30000/(Arbetspuls₁+ Arbetspuls₂+ Arbetspuls₃ ) Där y är hur vältränad du är.
Utmärkt Över normalt Normalt Under normalt Dåligt
Man >90 80-90 65-79 55-64 <55 Kvinna >86 76-86 61-75 50-60 <50
y≈89,6. Värdet hamnar i intervallet över normalt.
Vid dissektion av hjärtat fann laboranterna nästan samtliga beståndsdelar av hjärtat; artärer och vener, vänster och höger kammare, segelklaffar, m.m.
Analys
Först och främst måste jag poängtera att alla människor är olika uppbyggda; har unika genuppsättningar och miljöanpassning. Av den anledning, så får alla troligen olika resultat på samtliga undersökning (puls och blodtryck).
Personen ifråga, vars resultat visas i rapporten, är en skapligt vältränad person – han motionerar varje vecka i olika former, har inga fysiska sjukdomar och en ’god genuppsättning’. Men varför får han bättre resultat än andra? Vad händer egentligen i kroppen då man tränar mycket?
Hjärtat är ju en muskel och kan, precis som andra muskler, utvecklas. Ju mer man motionerar och tillåter den att träna, desto starkare kommer den att bli. Muskeln utsätts för stress, med andra ord ett hinder som den är tvungen att anpassa sig till för att avklara, vilket leder till att den utvecklas. Oftast utvecklas hjärtat effektivast i samband med konditionsövningar, tillsammans med lungorna. Kroppen börjar i sådana, regelbundna situationer, anpassa sig genom att vidga blodkärlen, öka antalet röda blodkroppar, slagvolym och slagkraft för att kunna syresätta musklerna.
Pulsen är kroppens reaktion på motionen och mått på hur ansträngd man är. För att kunna uthärda situationen, så ökar antingen slagkraften eller slagvolymen, mest troligen frekvensen av hur snabbt hjärtat slår. Slagkraften ökar och pumpar kraftfullt och hastigt ut blod i musklerna. Är du vältränad, så kräver inte musklerna lika mycket syre från blodet då det innehåller fler röda blodkroppar. Personen från resultaten fick således väldigt bra resultat – hjärtat har, genom utveckling, åstadkommit starkare slagkraft, vilket gör att den orkar pumpa ut mer blod per slag, och i lägre frekvens, alltså mycket effektivare, samt den ökade syreomsättningen. Detta påverkar såväl vilo- som arbetspulsen. En tränad person, behöver inte lika ofta och ineffektivt pumpa ut blod som en otränad.
För att kunna avgöra hälsa, brukar man kontrollera blodtrycket, dvs. hur hårt hjärtat trycker ut blodet. Fel livsstil som i dag är ett stort problem, kan leda till för högt blodtryck eller vice versa, vilket har negativa effekter på hjärtat. Högt blodtryck, vilket även medföljer cancer, ärftlighet, ålder och övervikt, ökar trycket från vener och artärer på blodet och gör dem hårda och mindre elastiska, vilket försämrar blodets konstanta och harmoniska rörelse, samt att ådrorna riskerar att brista.
Anledningen till varför just överviktiga leder av högt blodtryck, kan vara då ett högt intag av dåliga fetter – i synnerhet transfett och mättat fett - och stora mängder fett i kroppen, som leder till ett ökat kolesterolvärde. För mycket intag av det dåliga kolesterolet (LDL), som binder fett, är väldigt kompakt och tungt samt riskerar att klumpa ihop sig och fastna kring blodkärlsväggarna. Volymen av kärlet samt elasticiteten minskar följaktligen, och trycket ökar då blodet har mindre utrymme att färdas genom. Detta drabbar emellertid bara överviktiga, som intar för mycket av det dåliga. Äter man som individ däremot godartad kolesterol, är det endast bra då de har som syfte att transportera ut fetterna från kroppen. Densiteten av dessa, är också mindre än de elakartade, vilket möjligtvis (teoretiskt) skulle kunna bero på att dess delar är mindre sammanpackade för att lättare kunna avlägsnas; lägre densitet av en förening eller likartat, betyder att atomerna och molekyler är längre ifrån varandra, vilket leder till att bindningarna mellan dem blir längre och svagare. I de kompakta, elakartade kolesterolen, vars syfte är att behålla fetterna, är det logiska att beståndsdelarna sitter närmre varandra – dels för att effektivare kunna packa ihop fett, dels för att bindningarna blir kortare och därmed starkare. Då blir det ju svårare att avlägsna dem, vilket är precis det ”elakartat” kolesterol motverkar. Sedan, med hjälp av diffusion, transporteras fettet till cellernas cellmembran för att förstärka bland annat dess uppbyggnad, som består att fett. Varför just mättat fett och transfett är farligast, beror på att de är flytande. Och, för att fettet skall kunna passera cellmembranet genom diffusion, råder det krav på flytande, väldigt små beståndsdelar; mättat fett samt transfett har lägre smältpunkt på grund av dess svaga enkelbindningar.
Den ökade mängden blodfett – kolesterol - som ökar blodtrycket, kan leda till åderförkalkning, hjärtsvikt och blodproppar. Åderförkalkningen, på grund av den ökade fettmängden som omsluter blodkärlsväggarna. Hjärtsvikt uppkommer då hjärtat helt enkelt inte orkar pumpa ut med sådan slagkraft som krävs vid ökat blodtryck – den blir utarbetad. Blodpropparna kommer då blodet har klumpats ihop så pass mycket av blodets beståndsdelar, som ovannämnt, vid vilket blodet avstannar och blidtillförseln stryps till organ och muskler. Blodproppar i sig kan leda till stroke och hjärtinfarkt. Infarkten uppkommer då blodtillförseln till hjärtat avstannar, vilket leder till en syrebrist i den delen som skulle ta emot hjärtat – hjärtat slutar följaktligen fungera. Män och kvinnors hjärtan är däremot annorlunda. Mäns hjärtan är tyngre i förhållande till vikten än kvinnors. Kvinnans menscykel ökar även pulsen, och i deras blodkärl lagras fettet över fler platser i mindre mängder. Hos män, så är det mindre utspritt och mycket fett på just en plats. Risken för blodpropp ökar.
För att få ett friskt hjärta och ett gott blodtryck/puls, betyder inte att man helt och hållet behöver undvika fett. Fett är bra i små doser! Det är viktigt att betänka att även elakartat kolesterol är bra i små mängder, då vi faktiskt behöver lagra fett av åtskilliga scenarion. Studier visar emellertid att omättat fett kan avlägsna fettavlagringar på blodkärlen då de löses upp vid kontakt – lika löser lika. Dessutom är fett viktigt då många vitaminer är fettlösliga. Utan fettet går det ej att uppta denna näring. Eller, så börjar man motionera för att öka blodkärlsvolymen, vilket minskar risken för otäcka scenarion, förstärker hjärtat och dess funktioner. Även förekommer medicinering för högt kolesterolvärde. Det finns alltså en chans efter att man har lagt på sig mycket vikt att gå tillbaka till normal hälsa, för att förbättra hjärta och kropp!
Vad är då hjärtat? Det är en resultant som präglas av alla val du har gjort i ditt liv, och ser ut som den gör idag på grund av våra förfädrar (evolution), bergsfolk är levande bevis. Det är upp till dig hur du vill leva, hjärtat är vad du gör. Undvik överskott av fett och kolhydrater, då det framkallar högt blodtryck som riskerar att avsluta ditt liv, börja motionera. Hjärt- kärlsjukdomar är en av de största livskrävande faktorerna på denna jord, och forskning pågår än för att fylla de faktatomrum som finns, okunskapen som ej är till hjälp för de döende.
Källförteckning:
http://home.student.uu.se/gude4911/T1/CBB1/Biologiska%20membran.pdf (2010-05-17 23:29)
http://www.kostdoktorn.se/kolesterol (2010-05-17 23:29)
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Hjartinfarkt/ (2010-05-17 23:29)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fett (2010-05-17 23:29)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hj%C3%A4rta (2010-05-17 23:29)
http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=18386 (2010-05-17 23:29)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Muskel (2010-05-17 23:29)
http://www.formaksflimmer.com/pages.aspx?page=22 (2010-05-17 23:29)
Separation av blandade ämnen
LABORATIONSRAPPORT (SEPARATION AV BLANDADE ÄMNEN)
Introduktion
Ett problem har uppstått: ett fåtal ämnen – NaCl, Fe och sand – har blandats. På diverse sätt skall ämnena ur blandningen separeras från varandra och behålla så mycket av sin ursprungliga vikt som möjligt. Det är elevens uppgift att ta reda på hur hon skall gå tillväga. Hur separerar du dessa tre ämnen från denna heterogena blandning?
Teori
En homogen blandning är en blandning av två eller flera ämnen där de inte kan urskiljas med blotta ögat, utan kräver kraftig förstoring i mikroskop. Det går emellertid att åtskilja dem då ämnena inte är sammanblandade på molekylär nivå – alltså, är det inte bundna till varandra.
I den heterogena blandningen är det möjligt att med blotta ögat urskilja ämnen i blandningen. Exempelvis Fe (järn) och sand. Med andra ord, är det motsatsen till en homogen blandning.
Dessa ovannämnda ämnen befinner sig i ett och samma provrör, noggrant blandat. Det är elevens uppgift att åtskilja dem. Alla ämnen har olika egenskaper; NaCl är en jonbindning bestående av en Natriumatom och en kloratom. Jonbindningen som neutraliseras vid reaktion, det vill säga uppnår ädelgasstruktur (= fullt ytterst atomskal), kallas också för salt. Salt är känt för att lösas upp i vatten.
Fe (järn) är ett väldigt magnetiskt grundämne. Det går således att attrahera det från plats A till B, magnetkällan.
Sand är material gjort på kiseldioxid SiO2 och silikater SixOy, mest där för att komplicera avskiljningen.
Hypotes
Hypotetiskt talat, går det sannerligen att, i ursprungsstadiet, dra bort järnet från blandningen. Därefter, fylla den resterande blandningen med vatten för att framkalla en homogen blandning innehållande salt och vatten. Salt och vatten blir gemensamt en lösning; saltet går ej att urskiljas. Ett filter bör filtrera lösningen till en egen bägare, medan sandet fastnar och blir ensamt. Sedan, för att separera saltet från vattnet förångar du vattnet genom att koka det. Sedermera, består endast saltet i den heterogena lösningen. Vid det här laget har du sannerligen tre olika ämnen, i tre olika bägare.
Material och metod
Material: tre bägare gjorda av glas. Magnet. Pappersfilter. Tratt. Ca 0,5g NaCl, Fe och sand. Pappersblad. Spisplatta.
Metod: Börja med att binda ett papper runtom en magnet – så att du effektivt kan lösgöra järnkulorna från magneten då de inte fäster direkt på magneten. Positionera järnet i en enskild bägare. Övergå nu till blandningen bestående av salt och sand. Fyll bägaren med vatten och skaka sedan om tills saltet inte syns. Häll nu blandningen i ett filter ilagt i en tratt placerad ovanför en ny, tom bägare – vänta tills det har droppat klart och att filtret är relativt torrt. (Nu har du två bägare; en med lösningen salt och vatten, en med järn och ett filter med sand i.) Använd dig av något hårt, föreslagsvis en sked, och skrapa av sandet till en annan, tom bägare. Lägg nu bägaren med vatten-/saltlösningen på en spisplatta av hög temperatur. Inom sin tid, kommer vattnet att växla aggregationstillstånad, det vill säga övergå – förånga – till gasform. Glöm nu vattnet som befinner sig i luften och fokusera dig på de tre bägarna – en med förhoppningsvis ca. 0,5g järn, 0,5g salt, 0,5g sand. Det som återstår är att väga vardera bägare för att kunna deducera viktförlusten och sedan dra slutsatser – varför är viktförlusten som den är? För att beräkna vikten, ställ bägaren med ämnet i på en våg – vilket förutsätter att du vet bägarens ursprungliga vikt – och subtrahera sedan bort bägarens vikt från den totala vikten. Du får följaktligen fram ämnets tyngd.
Resultat
Precis som i hypotesen, gick det att separera ämena med metoderna nämnda under metod. Nedan följer tabeller på viktminskningarna:
Vikt innan separering, ursprungsvärdet:
Järn (Fe) – 0,5151g Salt – 0,4901g Sand – 0,5203g
Vikt efter separering:
Järn (Fe) – ca. 0,4314g Salt – ca. 0,4581 Sand - ca. 0,5481g
Diskussion
Det fanns två olika typer av blandningar i denna laboration. Den homogena blandningen skulle inte kunnat ha uppstått om inte saltet och vattnet hade specifika egenskaper. Varför blev de andra ämnena inte upplösta i vattnet? När ett salt löses i vatten, hydratiseras jonerna. Jonbindningarna mellan saltets positiva och negativa joner bryts. Nya bindningar uppstår – jon-dipolbindningar. Saltets positiva joner dras till vattenmolekylens negativa sida, och saltets negativa joner attraheras till den positiva sidan. Vatten är en polär kovalent bindning, vilket betyder att den har två poler – en negativt och en positivt laddad. Nu har du saltvatten!
Lika löser lika! Järn har metallbindningar och sand är uppbyggda av molekyler med kovalenta bindningar. För att två ämnen ska lösas, förutsätter det att de är uppbyggda av likadana intermolekylära bindningar, lyder principen, och förhållandevis överensstämmande bindningsenergi; ämnen med samma energi är mer potentiella att blandas.
Resultaten som framfördes väckte säkerligen frågetecken hos läsaren. Det finns förklaringar till varför exempelvis järn hade betydligt mer viktförlust än sand. Materialen hade inverkan på resultaten; magneten var av låg densitet, alltså hade den svag magnetkraft, vilket bidrog till att samtligt järn inte steg upp från blandningen av sand och järn mot magneten – järn i kopiösa mängder stannade kvar. Det syns på sandet vars vikt markant ökade. Slutsatsen är att järn stannade kvar i sandets bägare och ökade dess vikt.
För att separera saltet från vattnet behövdes vattnet avdunstas. Av misstag, fyllde dock jag och medlaboranten blandningen av salt och sand med för mycket vatten i hopp om att påskynda och effektivisera filtreringen. Detta orsakade fördröjning på avdunstningen och, ju mer tid som gick desto mer salt stänkte ut ur bägaren som kokades. Således, blev resultatet sämre än vad det kunde ha blivit.
Laborationen varpå denna rapport är baserad innehåller aspekter av felande karaktär, vilket kan korrigeras. Det kan simplifierat och kortfattat sammanfattas: införskaffa tillräckliga magneter. Fler känsliga våger – åtskilliga elever hade inte tillgång till dem och behövde antingen vänta eller strunta i dem. Tillgänglighet och effektiva resurser är a och o i laborering.
Ett förslag till ny laboration med samma koncept skulle vara en där Eleven skall ta reda på vad som finns i flera sammanblandade homogena blandningar.
Källor
http://distans.kyc3l.se/NK1202W/m01_materia/003_2_020_materia_sammanfattning.htm (2009-09-23, 19:34)
http://www.larcentrum.org/Safir/KE1201W/filmer/filmer-htm/a06-filmer-upplosning_salter.htm (2009-09-23, 20:01)
Introduktion
Ett problem har uppstått: ett fåtal ämnen – NaCl, Fe och sand – har blandats. På diverse sätt skall ämnena ur blandningen separeras från varandra och behålla så mycket av sin ursprungliga vikt som möjligt. Det är elevens uppgift att ta reda på hur hon skall gå tillväga. Hur separerar du dessa tre ämnen från denna heterogena blandning?
Teori
En homogen blandning är en blandning av två eller flera ämnen där de inte kan urskiljas med blotta ögat, utan kräver kraftig förstoring i mikroskop. Det går emellertid att åtskilja dem då ämnena inte är sammanblandade på molekylär nivå – alltså, är det inte bundna till varandra.
I den heterogena blandningen är det möjligt att med blotta ögat urskilja ämnen i blandningen. Exempelvis Fe (järn) och sand. Med andra ord, är det motsatsen till en homogen blandning.
Dessa ovannämnda ämnen befinner sig i ett och samma provrör, noggrant blandat. Det är elevens uppgift att åtskilja dem. Alla ämnen har olika egenskaper; NaCl är en jonbindning bestående av en Natriumatom och en kloratom. Jonbindningen som neutraliseras vid reaktion, det vill säga uppnår ädelgasstruktur (= fullt ytterst atomskal), kallas också för salt. Salt är känt för att lösas upp i vatten.
Fe (järn) är ett väldigt magnetiskt grundämne. Det går således att attrahera det från plats A till B, magnetkällan.
Sand är material gjort på kiseldioxid SiO2 och silikater SixOy, mest där för att komplicera avskiljningen.
Hypotes
Hypotetiskt talat, går det sannerligen att, i ursprungsstadiet, dra bort järnet från blandningen. Därefter, fylla den resterande blandningen med vatten för att framkalla en homogen blandning innehållande salt och vatten. Salt och vatten blir gemensamt en lösning; saltet går ej att urskiljas. Ett filter bör filtrera lösningen till en egen bägare, medan sandet fastnar och blir ensamt. Sedan, för att separera saltet från vattnet förångar du vattnet genom att koka det. Sedermera, består endast saltet i den heterogena lösningen. Vid det här laget har du sannerligen tre olika ämnen, i tre olika bägare.
Material och metod
Material: tre bägare gjorda av glas. Magnet. Pappersfilter. Tratt. Ca 0,5g NaCl, Fe och sand. Pappersblad. Spisplatta.
Metod: Börja med att binda ett papper runtom en magnet – så att du effektivt kan lösgöra järnkulorna från magneten då de inte fäster direkt på magneten. Positionera järnet i en enskild bägare. Övergå nu till blandningen bestående av salt och sand. Fyll bägaren med vatten och skaka sedan om tills saltet inte syns. Häll nu blandningen i ett filter ilagt i en tratt placerad ovanför en ny, tom bägare – vänta tills det har droppat klart och att filtret är relativt torrt. (Nu har du två bägare; en med lösningen salt och vatten, en med järn och ett filter med sand i.) Använd dig av något hårt, föreslagsvis en sked, och skrapa av sandet till en annan, tom bägare. Lägg nu bägaren med vatten-/saltlösningen på en spisplatta av hög temperatur. Inom sin tid, kommer vattnet att växla aggregationstillstånad, det vill säga övergå – förånga – till gasform. Glöm nu vattnet som befinner sig i luften och fokusera dig på de tre bägarna – en med förhoppningsvis ca. 0,5g järn, 0,5g salt, 0,5g sand. Det som återstår är att väga vardera bägare för att kunna deducera viktförlusten och sedan dra slutsatser – varför är viktförlusten som den är? För att beräkna vikten, ställ bägaren med ämnet i på en våg – vilket förutsätter att du vet bägarens ursprungliga vikt – och subtrahera sedan bort bägarens vikt från den totala vikten. Du får följaktligen fram ämnets tyngd.
Resultat
Precis som i hypotesen, gick det att separera ämena med metoderna nämnda under metod. Nedan följer tabeller på viktminskningarna:
Vikt innan separering, ursprungsvärdet:
Järn (Fe) – 0,5151g Salt – 0,4901g Sand – 0,5203g
Vikt efter separering:
Järn (Fe) – ca. 0,4314g Salt – ca. 0,4581 Sand - ca. 0,5481g
Diskussion
Det fanns två olika typer av blandningar i denna laboration. Den homogena blandningen skulle inte kunnat ha uppstått om inte saltet och vattnet hade specifika egenskaper. Varför blev de andra ämnena inte upplösta i vattnet? När ett salt löses i vatten, hydratiseras jonerna. Jonbindningarna mellan saltets positiva och negativa joner bryts. Nya bindningar uppstår – jon-dipolbindningar. Saltets positiva joner dras till vattenmolekylens negativa sida, och saltets negativa joner attraheras till den positiva sidan. Vatten är en polär kovalent bindning, vilket betyder att den har två poler – en negativt och en positivt laddad. Nu har du saltvatten!
Lika löser lika! Järn har metallbindningar och sand är uppbyggda av molekyler med kovalenta bindningar. För att två ämnen ska lösas, förutsätter det att de är uppbyggda av likadana intermolekylära bindningar, lyder principen, och förhållandevis överensstämmande bindningsenergi; ämnen med samma energi är mer potentiella att blandas.
Resultaten som framfördes väckte säkerligen frågetecken hos läsaren. Det finns förklaringar till varför exempelvis järn hade betydligt mer viktförlust än sand. Materialen hade inverkan på resultaten; magneten var av låg densitet, alltså hade den svag magnetkraft, vilket bidrog till att samtligt järn inte steg upp från blandningen av sand och järn mot magneten – järn i kopiösa mängder stannade kvar. Det syns på sandet vars vikt markant ökade. Slutsatsen är att järn stannade kvar i sandets bägare och ökade dess vikt.
För att separera saltet från vattnet behövdes vattnet avdunstas. Av misstag, fyllde dock jag och medlaboranten blandningen av salt och sand med för mycket vatten i hopp om att påskynda och effektivisera filtreringen. Detta orsakade fördröjning på avdunstningen och, ju mer tid som gick desto mer salt stänkte ut ur bägaren som kokades. Således, blev resultatet sämre än vad det kunde ha blivit.
Laborationen varpå denna rapport är baserad innehåller aspekter av felande karaktär, vilket kan korrigeras. Det kan simplifierat och kortfattat sammanfattas: införskaffa tillräckliga magneter. Fler känsliga våger – åtskilliga elever hade inte tillgång till dem och behövde antingen vänta eller strunta i dem. Tillgänglighet och effektiva resurser är a och o i laborering.
Ett förslag till ny laboration med samma koncept skulle vara en där Eleven skall ta reda på vad som finns i flera sammanblandade homogena blandningar.
Källor
http://distans.kyc3l.se/NK1202W/m01_materia/003_2_020_materia_sammanfattning.htm (2009-09-23, 19:34)
http://www.larcentrum.org/Safir/KE1201W/filmer/filmer-htm/a06-filmer-upplosning_salter.htm (2009-09-23, 20:01)
Romeo och Julia
Romeo och Julia
Om du frågar en okunnig när han tror att Romeo och Julia skrevs, skulle han kunna svara ”igår?”
Människan började redan för hundra tusen år tillbaka uttrycka sig genom konst i form av väggmålningar. Det var deras sätt att förklara för oss idag, hur samhället och livet var i det föregångna. Med tiden, utvecklads emellertid människan och nya former av konst skapades – litteratur, bland annat. Det intressanta med denna konst, såväl gammal som ny, är att det finns en röd tråd; i varje text eller målning finns alltid en motsvarande person som kan relatera till budskapet. Shakespeare var en av de få, som genialiskt skrev olika pjäser och texter och anammade denna kunskap.
Romeo och Julia hade olika ursprung. Den ene härstammade från en ätt som den andres avskydde. Det var av den anledningen som de inte tilläts äkta sig. Slutligen ledde det till ett missförstånd, vilket krävde bägges liv. Om vi skulle byta ut deras namn till Oscar och Yasmina samt ersätta ätt med etnicitet, får vi dagens samhälle. På grund av religion och fördomar, som inte tillåter oliktroende att gifta sig, förbjuds än idag ungdomar att träffas. Shakespeare var däremot inte så trivial och enspårig att det endast handlade om etnicitet, ätter och familjer. Förbud inom förhållande måste inte vara relaterat till etnicitet. Det kan vara mindre synliga problem, som bekräftelsen av sina kompisar. Medtyckande från släkten. Det behöver inte vara ett direkt förbud, utan mer vanligt ett indirekt förbud skapat av omvärlden; vad tycker andra om en 20-åring håller hand med en 13-åring. Går vi tillbaka till Shakespeares tid, spelade kyrkan med sina strikta ramar och stränga regler däremot större roll. Oavsett vilken tidsepoker vi besluter oss att färdas till, finner vi nya, liknande problem. Förbudet är konstant.
På 1600-talet började vetenskapen vidga sig i samhället. Kyrkan och vetenskapsmän var auktoriteterna som upplyste folket om materialistiska, industriella, religiösa och existentiella frågor. Arbetarna, trots vetenskapens framgång, kände inte att deras behov fylldes. Vetenskapen var bra för mänskligheten, men hur påverkade den individen själsligt? Det var ingen som talade öppet om romantik, passion, erotik och kärlek förrän Shakespeare dök upp. Han var den förste att, genom sin teaterscen, ta upp andra, stora kärleksartade problem i samhället! Romeo och Julia skildrade dåtidens vanligaste problem, och det ledde till att pjäsen blev framgångsrik. Vad William inte förutsåg, då han författade sina pjäser, var att han även skrev om dagens problem och all tid framöver. Äktenskap och kärlek handlar om den mänskligt instinktiva kraften som alltid har funnits med oss. Det är en av anledningarna till att även läsarna idag kan ta del av tragedin eller åtnjutas, för tiden har ingen inverkan. Denna tragedi kommer alltid att kvarstå.
Storbritannien har över lång tid varit en stormakt och hade stort inflytande på Williams tid. De var särskilt intresserade av teater och konst, att de var de första att seriöst satsa på modern teater. De lät bygga en teater även känd idag som The Globe. Det är i den som den moderna teatern har sitt ursprung. Landet var så framgångsrikt inom teatergrenen att litteraturen spred sig samt intresset för teater. Framgångsrika författare förknippade med landets teater blev kända över hela världen. Följaktligen kan man endast undra, skulle William Shakespeare ha varit lite känd idag, om han föddes i ett annat land? Det var en chans på miljonen, praktiskt taget; född på rätt tid och plats med genialisk konstnärlig ådra, lyckades han sprida budskapet över hela världen. Utan dessa möjligheter och förutsättningar, tror inte jag att Shakespeare hade varit den han är idag, snarare ännu en bortglömd eller oupptäckt konstnär.
Kärleksdramat är så insiktsfullt att det skildrar samhället genom oändliga tider. Läsarna känner att de kan relatera till dramat, som om det ägde rum i gårdagen, men även få en historisk anblick på hur det var förr. Det är troligtvis därför det är så oerhört framgångsrikt. Varenda individ, oavsett tid och rum kan tolka tragedin och lära sig något av den, vilket aldrig kommer att upphöra! Shakespeare har skaffat patent på den sorgligaste och äldsta kärlekstragedin.
A newborn baby... or should I say "Blog"?
Hello!
This is not supposed to be an ordinary blog. I am not intending to write about my boring life, instead, I aspire to make yours better. How I will proceed is quite simple; I will upload necessary files that - hopefully - will make the world a better place (in a nutshell). Apart from that, I will write articles about everything. Briefly, I am a college student with ambitions.
For the record, all of my essays uploaded to this site is of A-quality. (Allt skolarbete ligger på MVG-nivå)
/V
This is not supposed to be an ordinary blog. I am not intending to write about my boring life, instead, I aspire to make yours better. How I will proceed is quite simple; I will upload necessary files that - hopefully - will make the world a better place (in a nutshell). Apart from that, I will write articles about everything. Briefly, I am a college student with ambitions.
For the record, all of my essays uploaded to this site is of A-quality. (Allt skolarbete ligger på MVG-nivå)
/V
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)