Laborationsrapport - Hjärtundersökning. (Biologi B)

HJÄRTUNDERSÖKNING
Inledning
Redan för flera tusen år sedan, upptäckte människan att det är något speciellt med hjärtat. Den symboliserar liv och kärlek, och är central för våra liv. Fyra hundra år tillbaka, kunde man fastställa att det var den som pumpade ut blod och tillät våra liv att fortgå.
Men vad gör egentligen hjärtat? Ord som är vardagliga för oss, kanske bara är ord och siffror, men i rapporten framläggs detaljerat vad samtliga begrepp som blodtryck, puls, fett slagvolym och slagkraft är; egenskaper som karakteriserar vårt hjärta.
Metoder som skall komma till användning, är fysiska tester (Harvard step test), blodtrycks- och vilopulsmätning samt dissektion av grishjärta för att få en bättre bild av hjärtats anatomi – grishjärta som substitut för människans, de är synnerligen lika!
Teori
Kroppen består av en mångfald unika organ, som samarbetar ypperligt. Vid användning av vår kära kropp, fungerar hjärtat som blodpump, lungorna som syre- och koldioxidintagare medan hjärnan – med hjälp av nervsystemet – organiserar och navigerar muskler och leder. Det vi skall fördjupa oss inom är hjärtat.
Vid inandning, transporterar luftmolekyler genom luftvägarna ned till lungorna. I lungorna finns så kallade lungblåsor med kapillärer utanpå. I lungblåsorna lagras syre, och vid kapillärerna kretsar blodet, som väntar på att binda syre till blodets protein hemoglobin, medan det också avger koldioxid, för att sedan transportera det syrerika blodet till muskler och vävnader. Utan det, så fungerar vi inte. Blodet har två kretslopp, det lilla och det stora. Det lilla kretsloppet går endast till lungorna och tillbaka, medan det stora ut till alla organ och muskler. De arbetar i symbios för att kunna förse kroppen med syre och näring.
Hjärtat är ren muskelkraft, med en specifik muskeluppbyggnad. Den består av muskelceller innehållande två kärnor. Celler sinsemellan, har ett avancerat kapillärrikt nätverk bundna till varandra, för att så effektivt som möjligt funktionera. Muskeln består av fyra hålrum (Vänster/höger förmak, vänster/höger kammare; se fig), vilka är fundamentala för kroppens blodomlopp. Sammankopplade till hjärtat är vener och artärer; artärerna leder blodet från hjärtat och vener vice versa. Blodet trycker olika hårt på blodådrorna vid sammandragningen av hjärtat och utvidgningen. Det mäts i mmHg och pascal och kallas blodtryck. Hur mycket blod per slag kallas slagvolym, och i vilken kraft den trycks ut slagkraft.
Efter att blodet har passerat kroppen och återvänt till hjärtat med sitt syrefattiga blod, färdas det in genom höger förmak, sedan in till höger kammare för att transporteras upp till lungorna och hämta syre. På vägen tillbaka, går den igenom vänster förmak samt vänster kammare. Höger förmak är nästan dubbla storleken av den vänstra.
För att hjärtat överhuvudtaget skall fungera, finns sinusknutan, som är kroppens egna pacemaker. Knutan sätter igång hjärtsammandragningarna. Kroppens puls utgörs av antal slag per minut, och delas upp i vilopuls och arbetspuls. Alltså, pulsen vid låg och hög ansträngning.
I blodet lagras fett. Fett består av fem olika typer: o- och fleromättat, mättat, härdat och transfett. Även kallat blodfett; det som skiljer dem åt är kemisk uppbyggnad. Ämnet som transporter fett genom blodet till cellmembranen heter kolesterol och består även det av olika typer. Det goda kolesterolet som rekommenderas av dietister världen över, HDL, transporter fett ut från kroppen. LDL, heter det elakartade kolesterolet vars uppgift är att lagra fett.
Utförande
För att avläsa blodtryck, använd blodtrycksverktyget; bind fast kardborrebandet kring överarmen, och pumpa upp med hjälp av den uppblåsbara ballongen trycket till 200 mmHg. Töm sedan ut apparaturen på luft, genom att skruva upp ventilen. Lyssna med ett stetoskop på armen, eller känn – då du först hör en puls, som sedan kommer att minska i ljud, anteckna värdet (övertryck). För att ta reda på undertrycket väntar du tills du längre inte hör pulsen. Vid den sistnämnda tidpunkten, anteckna (undertryck). Värdet skall bli approximativt 120/60 då trycket mäts i millimeter kvicksilver. Testa gärna blodtrycket vid annat tillfälle, för att kunna få ett mer exakt värde.
Mät vilopulsen genom att räkna antalet hjärtslag på en minut. Det går bra att göra det i 15 eller 20sekunder och multiplicera det upp till 60, det ger ett realistiskt värde likaså. Utför sedan Harvard Step Test, gärna med en hjälppartner. Utför testet med hjälp av en bänk, föredragsvis ca 45cm hög. Under ett intervall av 5 minuter, skall du gå upp och ned i ungefär en gång vartannan sekund . En minut efter testet, ta pulsen. Gör det ytterligare två gånger, med mellanrum på en minut. Lägg sedan ihop de tre resultaten och dividera 3000 med det.
Dissektionen av hjärtat har som syfte att du skall undersöka strukturen och få en allmän bild av hur hjärtat fungerar i praktik. Börja med att skära ett snitt längs kanten, och veckla ut hjärtat, så att den ser ut ungefär som på bilden ovan. Försök namnge de olika delarna!
Resultat
Övertryck (mmHg) Undertryck (mmHg)
Tillfälle 1 124 64
Tillfälle 2 121 62

Vilopuls (bpm) Arbetspuls₁ (bpm) Arbetspuls₂ (bpm) Arbetspuls₃ (bpm)
≈60 145 110 80

y=30000/(Arbetspuls₁+ Arbetspuls₂+ Arbetspuls₃ ) Där y är hur vältränad du är.
Utmärkt Över normalt Normalt Under normalt Dåligt
Man >90 80-90 65-79 55-64 <55 Kvinna >86 76-86 61-75 50-60 <50

y≈89,6. Värdet hamnar i intervallet över normalt.
Vid dissektion av hjärtat fann laboranterna nästan samtliga beståndsdelar av hjärtat; artärer och vener, vänster och höger kammare, segelklaffar, m.m.
Analys
Först och främst måste jag poängtera att alla människor är olika uppbyggda; har unika genuppsättningar och miljöanpassning. Av den anledning, så får alla troligen olika resultat på samtliga undersökning (puls och blodtryck).
Personen ifråga, vars resultat visas i rapporten, är en skapligt vältränad person – han motionerar varje vecka i olika former, har inga fysiska sjukdomar och en ’god genuppsättning’. Men varför får han bättre resultat än andra? Vad händer egentligen i kroppen då man tränar mycket?
Hjärtat är ju en muskel och kan, precis som andra muskler, utvecklas. Ju mer man motionerar och tillåter den att träna, desto starkare kommer den att bli. Muskeln utsätts för stress, med andra ord ett hinder som den är tvungen att anpassa sig till för att avklara, vilket leder till att den utvecklas. Oftast utvecklas hjärtat effektivast i samband med konditionsövningar, tillsammans med lungorna. Kroppen börjar i sådana, regelbundna situationer, anpassa sig genom att vidga blodkärlen, öka antalet röda blodkroppar, slagvolym och slagkraft för att kunna syresätta musklerna.
Pulsen är kroppens reaktion på motionen och mått på hur ansträngd man är. För att kunna uthärda situationen, så ökar antingen slagkraften eller slagvolymen, mest troligen frekvensen av hur snabbt hjärtat slår. Slagkraften ökar och pumpar kraftfullt och hastigt ut blod i musklerna. Är du vältränad, så kräver inte musklerna lika mycket syre från blodet då det innehåller fler röda blodkroppar. Personen från resultaten fick således väldigt bra resultat – hjärtat har, genom utveckling, åstadkommit starkare slagkraft, vilket gör att den orkar pumpa ut mer blod per slag, och i lägre frekvens, alltså mycket effektivare, samt den ökade syreomsättningen. Detta påverkar såväl vilo- som arbetspulsen. En tränad person, behöver inte lika ofta och ineffektivt pumpa ut blod som en otränad.
För att kunna avgöra hälsa, brukar man kontrollera blodtrycket, dvs. hur hårt hjärtat trycker ut blodet. Fel livsstil som i dag är ett stort problem, kan leda till för högt blodtryck eller vice versa, vilket har negativa effekter på hjärtat. Högt blodtryck, vilket även medföljer cancer, ärftlighet, ålder och övervikt, ökar trycket från vener och artärer på blodet och gör dem hårda och mindre elastiska, vilket försämrar blodets konstanta och harmoniska rörelse, samt att ådrorna riskerar att brista.
Anledningen till varför just överviktiga leder av högt blodtryck, kan vara då ett högt intag av dåliga fetter – i synnerhet transfett och mättat fett - och stora mängder fett i kroppen, som leder till ett ökat kolesterolvärde. För mycket intag av det dåliga kolesterolet (LDL), som binder fett, är väldigt kompakt och tungt samt riskerar att klumpa ihop sig och fastna kring blodkärlsväggarna. Volymen av kärlet samt elasticiteten minskar följaktligen, och trycket ökar då blodet har mindre utrymme att färdas genom. Detta drabbar emellertid bara överviktiga, som intar för mycket av det dåliga. Äter man som individ däremot godartad kolesterol, är det endast bra då de har som syfte att transportera ut fetterna från kroppen. Densiteten av dessa, är också mindre än de elakartade, vilket möjligtvis (teoretiskt) skulle kunna bero på att dess delar är mindre sammanpackade för att lättare kunna avlägsnas; lägre densitet av en förening eller likartat, betyder att atomerna och molekyler är längre ifrån varandra, vilket leder till att bindningarna mellan dem blir längre och svagare. I de kompakta, elakartade kolesterolen, vars syfte är att behålla fetterna, är det logiska att beståndsdelarna sitter närmre varandra – dels för att effektivare kunna packa ihop fett, dels för att bindningarna blir kortare och därmed starkare. Då blir det ju svårare att avlägsna dem, vilket är precis det ”elakartat” kolesterol motverkar. Sedan, med hjälp av diffusion, transporteras fettet till cellernas cellmembran för att förstärka bland annat dess uppbyggnad, som består att fett. Varför just mättat fett och transfett är farligast, beror på att de är flytande. Och, för att fettet skall kunna passera cellmembranet genom diffusion, råder det krav på flytande, väldigt små beståndsdelar; mättat fett samt transfett har lägre smältpunkt på grund av dess svaga enkelbindningar.
Den ökade mängden blodfett – kolesterol - som ökar blodtrycket, kan leda till åderförkalkning, hjärtsvikt och blodproppar. Åderförkalkningen, på grund av den ökade fettmängden som omsluter blodkärlsväggarna. Hjärtsvikt uppkommer då hjärtat helt enkelt inte orkar pumpa ut med sådan slagkraft som krävs vid ökat blodtryck – den blir utarbetad. Blodpropparna kommer då blodet har klumpats ihop så pass mycket av blodets beståndsdelar, som ovannämnt, vid vilket blodet avstannar och blidtillförseln stryps till organ och muskler. Blodproppar i sig kan leda till stroke och hjärtinfarkt. Infarkten uppkommer då blodtillförseln till hjärtat avstannar, vilket leder till en syrebrist i den delen som skulle ta emot hjärtat – hjärtat slutar följaktligen fungera. Män och kvinnors hjärtan är däremot annorlunda. Mäns hjärtan är tyngre i förhållande till vikten än kvinnors. Kvinnans menscykel ökar även pulsen, och i deras blodkärl lagras fettet över fler platser i mindre mängder. Hos män, så är det mindre utspritt och mycket fett på just en plats. Risken för blodpropp ökar.
För att få ett friskt hjärta och ett gott blodtryck/puls, betyder inte att man helt och hållet behöver undvika fett. Fett är bra i små doser! Det är viktigt att betänka att även elakartat kolesterol är bra i små mängder, då vi faktiskt behöver lagra fett av åtskilliga scenarion. Studier visar emellertid att omättat fett kan avlägsna fettavlagringar på blodkärlen då de löses upp vid kontakt – lika löser lika. Dessutom är fett viktigt då många vitaminer är fettlösliga. Utan fettet går det ej att uppta denna näring. Eller, så börjar man motionera för att öka blodkärlsvolymen, vilket minskar risken för otäcka scenarion, förstärker hjärtat och dess funktioner. Även förekommer medicinering för högt kolesterolvärde. Det finns alltså en chans efter att man har lagt på sig mycket vikt att gå tillbaka till normal hälsa, för att förbättra hjärta och kropp!
Vad är då hjärtat? Det är en resultant som präglas av alla val du har gjort i ditt liv, och ser ut som den gör idag på grund av våra förfädrar (evolution), bergsfolk är levande bevis. Det är upp till dig hur du vill leva, hjärtat är vad du gör. Undvik överskott av fett och kolhydrater, då det framkallar högt blodtryck som riskerar att avsluta ditt liv, börja motionera. Hjärt- kärlsjukdomar är en av de största livskrävande faktorerna på denna jord, och forskning pågår än för att fylla de faktatomrum som finns, okunskapen som ej är till hjälp för de döende.

Källförteckning:
http://home.student.uu.se/gude4911/T1/CBB1/Biologiska%20membran.pdf (2010-05-17 23:29)
http://www.kostdoktorn.se/kolesterol (2010-05-17 23:29)
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Hjartinfarkt/ (2010-05-17 23:29)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fett (2010-05-17 23:29)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hj%C3%A4rta (2010-05-17 23:29)
http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=18386 (2010-05-17 23:29)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Muskel (2010-05-17 23:29)
http://www.formaksflimmer.com/pages.aspx?page=22 (2010-05-17 23:29)