Biologi... igen.

Vissa frågor är lite slarvigt utförda. Det är härligt hur lat man kan bli i slutet av en kurs!

HEMPROV – BIOLOGI
1.(a&b)Galningen sätter igång en impuls i kroppen. Nervimpulserna från diverse receptorer, meddelar hjärnan att en fara är i närheten.
För att förbereda kroppen inför slagsmålet eller flykten, produceras hormonet adrenalin. Adrenalinet ökar i sin tur blodcirkulationen (slagkraft &volym) och minskar känseln. Hormonets egenskaper gynnar ens kropp i dessa situationer; du blir starkare, uthålligare och mindre rädd. Adrenalinet produceras i binjurarna.
c) Det som skrivits ovan är exempel på kortvarig stress, vilket är naturligt för kroppen i hopp om att klara av ett hinder den står inför – det kan även vara bra för kroppen! Långvarig stress, något som oroar en, kan hämma sömnen och andra faktorer, i synnerhet anabolismen, dvs. uppbyggnaden av celler (olika synteser). Sover man dåligt pga depression, stress eller andra faktorer drabbas anabolismen värst, för det är under sömnen den verkar som bäst.
Den långvariga stressen kan leda till att blodtrycket ökar, för att man ständigt är på ”vakt”, och musklerna spända på fulltid. Ökat blodtryck kan leda till hjärtproblem i framtiden, och eftersom musklerna aldrig slappnar av kan de inte bygga upp sig. Så, istället för att byggas upp, bryts de ned.
2. Reptilhjärnan är en benämning för mitt- och mellanhjärnan. Det är en lekfull term och används inte i professionella situationer. Något som karakteriserar reptilhjärnan, är att den styr syn och hörsel samt nervsystemet. Den har några nyckelord som den följer: flykt eller försvar, vän eller fiende. Utifrån syn och hörsel avgör hjärnan vad som skall göras.
Den har inte utvecklats mycket på fiende eftersom det handlar om evolution; reptilhjärnan förespråkar evolutionens viktigaste mönster – instinkten! Instinkten hos en organism kommer alltid att vara detsamma, och den fattar beslutet baserat på instinkten. Det kan inte utvecklas något mer. Människor har emellertid en väldigt komplex hjärna, vilket tillåter oss att reflektera lite mer än andra varelse kring våra beslut. Det handlar inte bara om instinkter i det mänskliga samhället – tänk om det hade varit så simpelt? Men när man förvisso kommer ned till slagfältet råder inget annat än reptilhjärnetänkande, alltså inget tänkande alls – det går ut på att överleva slaget!

3.Antibiotika motverkar bakterier. >Det finns en mångfald av dem. Kroppens celluppbyggnad skiljer sig från bakteriens . De har en cellvägg bestående av främmande ämnen, det är dessa ämnen som medicinen förstör. Hade de haft samma beståndsdelar som kroppens celler, skulle vi själva bli förstörda.
b) Om jag skulle tillverka ett desinfektionsmedel för att avlägsna en bakterie, skulle jag först vara tvungen att samla information om den. Utan kunskap, riskerar patienten att bli offer av både botemedlet och bakterien.



4.
Fiskar, grod- och däggdjur har alla olika blodomlopp skapt av dess omgivning och evolution.
Fiskar har det enklaste blodomloppet men en förmak och en kammare. Blodet går från hjärtat, ut i venerna till gälarna för att ta upp det filtrerade syret – genom diffusion - och sedan genom artärerna ut till muskler och organ med upptag av avfallsämnen, tillbaka till hjärtat, osv. Fiskarna är växelvarma, vilket betyder att de inte har egen värmereglering, utan påverkas av vattnets temperatur (till viss del). De låter inte helt styras av omgivningens temperatur.
Problemet med fiskens blodomlopp, är att det endast har en väg att gå. Blodet är tar sig omkring genom systemet på ett hjärtslag, medan grod- och däggdjur har två slag, vilket ökar blodcirkulation. Fisken har lägre blodcirkulation, vilket leder till att ämnesomsättningen är låg. Av den anledningen är det bra att just fisken är växelvarm, för blodomloppet är inte nog effektivt för att reglera kroppens temperatur, utan den låter vattnet göra det.
Vardera djur har ju sin uppbyggnad av en anledning. Vattnets temperatur växlar väldigt mycket, och det skulle kräva mycket energi av fisken för att reglera värmen. Med dess låga ämnesomsättning är det inte effektivt. Varför just fisken har ett enkelt blodomlopp, beror nog på att de har gälar och inte lungor. I vattnet är syrehalten mycket lägre än på land i normalt lufttryck, så det finns inte lika mycket syre att ta upp.

Groddjur förlitar sig på huden och lungorna. Syret intas med förmedling av vatten. Vattnet finns i ett skikt på andningsepitelets yta, lungan eller huden. Troligtvis binds syret till vatten som sedan, genom osmos, transporteras in till lungorna och tas upp av blodet. Grodorna måste följaktligen vistas i fuktig miljö; torkar ytskiktet ut, så sker ingen syreomsättning. De är små djur som inte behöver färdas mycket och lever i fuktiga miljöer. Av den anledningen behöver de inte reglera temperaturen avsevärt mycket.
Fiskars och grodornas ämnesomsättning hämmas av blodomloppet och växelvärmen som påverkar dess cirkulation. Människor har oftast en konstant värme och en någorlunda konstant blodcirkulation, som effektivt transporter in och ut diverse ämnen, vilket gör vår ämnesomsättning hög. På grund av den höga ämnesomsättningen måste vi äta mer än andra djur, flera gånger om dagen för att inte bli undernärd. Vissa djur, exempelvis krokodiler klarar sig månader utan mat pga ”kallblodigheten”, växelvärmen och den låga ämnesomsättningen. Växelvärme leder till att organismen själv inte helt kontrollerar blodcirkulation, vilket gör omsättning låg.


5.
Den goda smörgåsen bryts mekaniskt ned av tänderna. I munnen, finns även nedbrytande enzymer, liksom hela vägen genom matspjälkningskanalen. Enzymerna bryter ned kolhydrater i mindre delar för att vi lättare ska kunna ta upp det. Maten förs sedan ned genom halsen till övre magsäcken, där saltsyran förintar potentiella bakterier med dess låga pH-värde. Magsaften bryter ned födan i ännu mindre delar, så att de senare lättare ska kunna passera tarmsystemet. (I magsäcken tas ingen föda upp, utan fungerar endast som en paketerare och ”dörrvakt” som släpper in endast de med behörighet).
Den viktigaste delen av matspjälkningen är i tarmen. Den första delen av tarmen dit maten kommer är tolvfingertarmen. Här börjar näring tas upp. Bukspott producerat av bukspottskörteln bryter här ned fettet till små kapslar som, genom diffusion i de små vecken av tarmen, kan tas upp av det förbigående, kanaliserande blodet. I detta moment neutraliserar även bukspottet det sura pH-värdet av ”födan”.
Efter att maten genomgått tunntarmen, kommer den till tjocktarmen, vars uppgift är att lagra eventuella avfallsprodukter, absorbera vätska och uppta vitaminer (ex. K-vitamin). Vätska upptas av blodet genom osmos, för att reglera vätskebalansen i kroppen. Äter eller dricker man för mycket kan man få diarré då kroppen längre inte behöver tillräckligt med vätska. Då gör inte tjocktarmen sitt fullständiga jobb, vilket är att forma och torka fekalierna, för att förbereda det för ”avgång” vid rektum, och givetvis att uppta näring…
Tarmens sammandragningar får avfallet att röra sig vidare till analöppningen, där ombytet mellan människa och miljö komma skall. Beståndsdelar av mackan som vi inte behöver, kommer ut med bajset.
b) Insulin verkar på två olika sätt. Dels omvandlar det glukos från födan till glykogen, och ökar upptagandet av glukos. Glykogenets uppgift är att lagra kolhydrater i musklerna, för att sedan kunna brytas ned vid rörelse. Alternativt lagras det i levern. Insulinet minskar blodsockernivån.
Glukagon är insulinets antagonist, vars uppgift är att öka blodsockernivån. De samarbetar för att hålla den jämn. Glukagonet utnyttjar glykogenet som lagrats i levern genom att omvandla det till glukos, som sedan transporteras till blodet och följaktligen ökar blodsockerhalten. På detta sätt, om man äter väl, blir det en god cirkel.
c) Fruktos är sockerart som dels består av glukos. Det speciella med fruktos, förutom att det innehåller mycket mer potentiell energi, är det vattenlösligt tack vare dess originella uppbyggnad. Intag av fruktos leder då till att fruktosen binder sig till vattnet och genom osmos tar det sig igenom tarmväggen. Fruktosen transporterar då bort vätskan vilket motverkar diarré, som orsakas pga ett överflöd av vätska i sin kost.